Har vi råd med mer otrygghet?

”Hur mycket kostar du din arbetsgivare?” Svenskt Näringslivs kampanjsajt Arbetsmarknadsnytt har lanserat en räknare där man i en handvändning kan få reda på vad man egentligen kostar sin arbetsgivare.

Förslagen om sänkta ingångslöner har duggat tätt under våren. Borgerliga partier har tagit rygg på ekonomiprofessor Lars Calmfors, som också är ordförande i det näringslivsfinansierade Arbetsmarkandsekonomiska rådet, som anser att Sverige skulle behöva speciella lägstalöner runt 15 000 kronor.

Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har föreslagit att det ska lagstiftas om särskilt låga löner, omkring 14 000–16 000, för nyanlända, om inte arbetsmarknadens parter själva kan komma överens om en sådan modell.

Sverige ligger över snittet

Men frågan är, har vi råd med mer ekonomisk otrygghet? I EU ökar andelen personer som trots att de har ett arbete riskerar fattigdom och Sverige ligger över snittet. Det visar statistik från Eurostat.

Lina Stenberg, utredare på socialdemokratiskt anknutna tankesmedjan Tiden, har skrivit en rapport om den ökande förekomsten av ”working poor” i Sverige, att allt fler personer, trots arbete, lever i relativ fattigdom.

– Vi har redan en ganska stor andel som arbetar, men som ändå inte kan klara sig på sin lön. Och rent logiskt så kommer ju den gruppen att bli större, om de lägsta lönerna blir lägre. De som är drabbade av detta är främst ensamstående föräldrar och utlandsfödda.

Rapporten visade att fattigdomen generellt i samhället har ökat, men också fattigdomen bland arbetande. Mest utsatta var ensamstående föräldrar, samt utlandsfödda.

– Det finns ingenting som visar att de med låga löner sedan med raketfart får en bra lön. Den sociala rörligheten är på historiskt låga nivåer. Vi är tillbaka till början av 1900-talet. Så fast sitter man i det man kommer från.

– Visst får man en konkurrensfördel på arbetsmarknaden om man är billig att anställa, men problemet är ju att man inte kan leva på den lönen. Arbetsgivare fungerar ju inte så att de höjer lönerna vartefter för att vara schyssta. Det är alltid en förhandling och med en väldigt låg ingångslön har du ett dåligt förhandlingsläge.

Andelen fattiga har ökat i Tyskland

Tysklands så kallade ”minijobb”, brukar framhållas som ett föredöme, då arbetslösheten i Tyskland sjunkit sedan de infördes 2003. Minijobben är väldigt lågavlönade, skattefria jobb, ofta framställda som extraknäck. 2013 var vart femte jobb i Tyskland ett minijobb, rapporterar The Wall street journal. Och två tredjedelar av de som har minijobb har ingen annan anställning. Andelen som är fattiga trots att de har arbete har ökat i landet.

”Vi har sannerligen inget problem med arbetande fattiga i Tyskland”, sa tyska arbetsgivarorganisationen BDA:s biträdande chef för arbetsmarknad, Alexander Wilhelm, i en intervju om de tyska minijobben 2014. Samtidigt hade Tyskland 2014 klättrat från nittonde plats i EU, 2005, till plats åtta, när det gäller hur hög risken för ensamstående föräldrar att hamna i fattigdom, trots att de har ett arbete, är. Sverige klättrade mellan 2005 och 2014 från plats 20 till plats 10 när det gäller arbetande ensamstående föräldrars risk för fattigdom.

Lina Stenberg tycker att barnperspektivet saknas i diskussionen om att sänka de lägsta lönerna.

– Många är föräldrar och de barnen växer upp här och nu. Att det kanske blir bättre för föräldern efter några år på arbetsmarknaden hjälper inte ett barn som lever här och nu.

– Och det här påverkar så mycket annat, barnens psykiska och fysiska hälsa, risken att hamna i kriminalitet och livslängd. Fattigdom i barndomen har så otroligt många negativa konsekvenser, också på en samhällsnivå.