Talet avslutades med att Romson berättade att det är hårt att känna att man inte är behövd.

– Men aldrig att jag kommer att låta det förta den stolthet jag känner för det vi har uppnått.

Det var med gråten i halsen som Romson sedan önskade Isabella Lövin lycka till i arbetet som hon, om valberedningen får som de vill, kommer att ta över efter Romson. Senare förklarade Romson att hon blev känslosam för att hon känner starkt för partiet.

– Jag känner väldigt djupt att rörelsen måste gaska upp sig och ta sig i kragen, det finns otroligt viktiga politiska jobb att göra. Samtidigt är det långt mindre känslomässigt att prata om det än att prata om barn som kommer till Sverige och inte får stanna.

Åsa Romson har inte fattat några slutgiltiga beslut om huruvida hon ska sitta kvar i riksdagen efter tiden som minister, men säger att hon oavsett vilket har en del komp som hon tänker ta ut först.

– Sedan har jag inte avsagt mig platsen i riksdagen, men just nu ser jag inga jättestarka argument för att gå in och ta det stora ansvaret som det innebär att vara riksdagsledamot för Miljöpartiet, det är ingenting jag kan tänka mig att göra om 2-3 veckor.