Enda ledtråden till hur man kommer in går via en knapp bakom en liten plastruta.
Väl inne är säkerheten rigorös. Anstaltschefen Stefan Bengtsson tar emot i ett konferensrum med sparsmakad inredning, kriminalvårdsinspektör Per-Göran Börstell sitter med.
Står inför stora förändringar
Norrtäljeanstalten står inför stora förändringar, liksom många andra fängelser i landet. Kriminalvården vill på tio års sikt öka med 3400 platser på häkten och anstalter för att ta emot det ökande flödet av intagna, eller ”klienter” som de också kallas. Norrtälje hoppas kunna ta emot mellan 320 och 330 nya intagna om ett par år. Just nu är beläggningsgraden 100 procent. Samtliga 191 platser, som snart ska bli 197, är fulla.
– Vi är byggda för att klara det, men vi vill gärna ligga på 90-95 procent. Dels för att kunna flytta internt, men även för att klienterna inte ska behöva klättra på varandra, säger Stefan Bengtsson.
Det hårda trycket har flera förklaringar, enligt myndigheten. Dels en ökande population, dels längre straff- och häktningstider, ökad effektivitet inom rättsväsendet, nya metoder för att ta del av krypterade tjänster. Och så vidare.
– Situationen här speglar samhället utanför. De bekymmer som det skrivs om påverkar situationen hos oss. Straffskärpningar, polisen får mer resurser och Encrochat. Det gör att man helt plötsligt kan ta fler. Då blir det ett högre tryck. Vi får in klienter i dag som rent straffmässigt inte borde sitta på en klass 1-anstalt. De är dömda för brott där straffskalan är lägre, säger Stefan Bengtsson.
En ny kategori intagna
Klienterna som han talar om kan exempelvis vara dömda för ringa narkotikabrott. Men de är så pass svårhanterliga att de inte går att hantera på en klass 2-anstalt och flyttas istället upp.
– Det stökar till det litegrann. De kanske inte är mottagliga för behandlingsprogram och ska sitta av kortare tid, säger anstaltschefen.
Det blir också lätt konflikter med de som avtjänar längre straff.
– De som sitter längre tid vill ha sin verkställighet ganska lugn. Man vill sitta av tiden och att dagarna ska gå. Sen kommer det in någon som har mindre än sex månader kvar. De bryr sig inte särskilt mycket, man beter sig på anstalten som man skulle ha gjort utanför, säger Per-Göran Börstell.
– Vi får pausa lite, säger Stefan Bengtsson. Larmet har gått.
En kvart senare är de tillbaka.
– Det var en klient som inte mådde så bra, så personalen larmade. Vi har en sjukavdelning så en sjuksyster fick ta en titt på honom, säger Stefan Bengtsson.
Har ni höjt säkerheten med anledning av det som hände i Hällby?
– Bara i närtid, om det skulle finnas någon sympati gentemot den händelsen. Men generellt sett var det precis tvärtom. Vi har också haft säkerhetssamtal med all personal och gått igenom hur vi ska agera om det skulle hända något liknande, säger kriminalvårdsinspektör Per-Göran Börstell.
– Vi pratar ofta om dynamisk säkerhet. Det innebär att vi är närvarande på avdelningar och under sysselsättning för att kunna fånga upp signalerna om något är på gång, säger Stefan Bengtsson.
Hur märker man det?
– Personalen märker av skillnader i temperament. På avdelningarna tyr sig klienterna till olika grupperingar. Avviker det från mönstret märker personalen det. Och då kan det komma en rapport att stämningen börjar bli lite dålig. Då kikar vi lite närmare i kamerorna för att vara beredda. Och om det blir det väldigt spänt förstärker vi med personal på den avdelningen, säger anstaltschefen.
Kris om trängseln på fängelserna: ”Skapar onödiga konflikter”
Platsbristen på fängelser och häkten gör att frustrationen ökar mellan de intagna. Bara att någon sitter på fel stol kan leda till irritation, säger Christer Hallqvist, ordförande i Seko Kriminalvård.
– Det kan vara lite vad som helst. Du kanske pratar illa om en annan intagen, eller det är rykten som går. Det kan räcka med smågrejer, det finns en massa när det gäller de här individerna. Och våldskapitalet är högt.
Trängseln gör också att konflikterna lättare eskalerar.
– Tidigare när något uppstod kunde man gå in i sin cell och lugna ner sig lite. Men om det är dubbelbeläggning är det en annan intagen där, säger Christer Hallqvist.
Skjutningar och hårda straff
Organisationen Kris, Kriminellas revansch i samhället, som i normala fall besöker människor på fängelserna har svårt att bedöma de intagnas situation just nu. Anledningen är de coronarestriktioner som Kriminalvården har satt upp som begränsar besöksmöjligheterna. Men en person från organisationen som har en familjemedlem som sitter på anstalt säger till Dagens ETC att det är en ansträngd stämning.
– Det är inget bra. Allt hänger samman med höjningen av straffen på vapenbrott och att de har knäckt Encrochat. Och sedan kommer skjutningarna. Det är trängsel på anstalter och häkten och blir irritationer. Alla behöver sin egen tid. Det är jobbigt för intagna, men även för vårdare. Det blir spänt.
Fredrik Thunberg är anstaltschef vid Österåkeranstalten. Fängelset har haft en överbeläggning med tio procent de senare åren. Nu ska de bygga ut med 320 platser fram till 2025, dels för den egna anstaltens skull, men även för att underlätta för hela Kriminalvårdens bestånd.
Vilka situationer kan uppstå när det blir trångt?
– Vardagliga friktioner helt enkelt. Det kan bli bråk om vem som använder vems kaffekopp. De allmänna lokalerna såsom dagrum, gym och studielokaler kan också vara fulla. De ska ha sex timmar sysselsättning per dygn och det blir svårare att upprätthålla. Det blir än viktigare att stävja konflikter och hålla dialoger i gång. Personalen gör det bra varje dag, men man märker att det påverkar. Det blir tyngre jobb helt enkelt.
Men enligt Ulrik Andersson vid Kriminalvårdens placeringssektion ligger en lösning flera år in i framtiden:
– Det är väldigt fullt. Vi försöker få fram fler platser, med lite olika tidsperspektiv. Vi har inventerat alla anstalter och häkten. Vi tittar på om man kan använda besöksrum, och bostadsrum för beläggning av två intagna. Vi bygger också moduler, alltså baracker. Det använder vi några redan. På längre perspektiv planerar vi att bygga nya fängelser. Men det är långt bort, åtta, tio år, säger han.
