För åtta år sedan lämnade Robert Svensson Norrköping och flyttade ut till det lilla torpet Säter. Huset är från 1859 och ligger mitt emellan Söderköping och Östra Ryd. På sista biten av vägen fram till huset växer det gräs mellan hjulspåren. Förutom huset och tomten ingick också lite skog och en slåtteräng i köpet.
– Jag har varit intresserad av naturen sedan barnsben och längtar verkligen inte tillbaka till lägenhet och stan, säger han och pekar på en fjäril som sitter utanför köksfönstret.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Titta, en sälgskimmerfjäril! Det är en art som har vandrat norrut på grund av klimatförändringen.
Stor omedvetenhet
Från köket syns också grävmaskinen som har börjat gräva våtmarken vid skogsbrynet på andra sidan slåtterängen.
– Jag gör våtmarken för att göra lite skillnad till det bättre och öka den biologiska mångfalden och njuta av den. Vi är beroende av fungerande ekosystem för vår överlevnad långsiktigt. Om det finns många arter är det ett bevis på att ekosystemet fungerar. Om arter börjar försvinna är det ett tecken på att något inte står rätt till.
Att arter försvinner kan bero på gifter, olja, skogsskövling, utfiskning, klimatpåverkan eller att vi människor på andra sätt förändrar förutsättningarna för arters överlevnad.
– Den enskilt största orsaken att arter utrotas är att deras livsmiljöer försvinner. Jag tror det finns en stor omedvetenhet om hur allvarlig den biologiska utarmningen är. Det borde till mer politiska beslut för att skydda och återställa våtmarker och andra naturtyper.
Trollsländor, kräldjur och grodor
Robert Svenssons våtmark blir 75 gånger 50 meter och får ett medeldjup på en meter. För att det inte ska bli bottenfruset blir det två till tre meter djupt som mest.
Grannen och grävmaskinisten Anders Andersson som Robert har anlitat för grävjobbet hittade dräneringsröret som ledde bort vattnet från ängen och grävde av det, vilket får regnvatten och vatten som rinner till att stanna kvar. Marken består av lerjord och släpper inte igenom mycket vatten så när grävningen är klar kommer vattnet sakta fyllas på. Hur lång tid det tar innan det är helt påfyllt återstår att se.
– Det ska bli spännande att se vilka vattenväxter och djurarter som vandrar in. Det kommer att bli olika trollsländor, kräldjur och grodor bland annat. Jag planerar att bygga ett fågeltorn i kanten på tomten, jag är ju gammal fågelskådare.
Robert Svensson hoppas att flyttfåglar ska använda våtmarken som rastplats och att häckande arter ska slå sig ner i omgivningarna.
– På grund av att vissa markhäckande fåglar behöver en vattenbarriär mot rovdjur blir det en ö mitt i våtmarken.
Tillstånd krävs
Att anlägga en våtmark kräver tillstånd hos länsstyrelsen. Det går också att söka bidrag för kostnader vilket kan beviljas i olika hög grad beroende på hur stor positiv miljöpåverkan våtmarken har.
– Jag gjorde min ansökan i våras och fick tillståndet i slutet av maj. Något bidrag har jag inte sökt, får se om jag tittar på det senare. Det kommer att kosta ungefär 50 000 kronor.
Robert Svenssons våtmark kommer sakta att fyllas på under sensommaren och hösten. Mångfalden gynnas och antalet individer som lever under ytan, på marken och flyger i luften kommer att öka.
Är du inte rädd för att det ska bli mycket mygg?
– Nej, det får jag ta. Det blir mat till småfåglar och fladdermössen.
