Här odlas bönorna som ersätter miljöboven soja

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

På senare år har lantbruket börjat använda alltmer inhemskt odlade alternativ till soja som djurfoder. 

På Torp, mellan Skärblacka och Finspång, odlar man åkerböna, eller bondböna som den också kallas. För familjen Andersson-Lennartsson som bedriver ekologisk köttproduktion är importerad soja inte något alternativ. 

– Vi ska helst försöka odla allt foder till djuren själva, säger Arvid Lennartsson, som driver gården tillsammans med sina föräldrar. 

Lägre proteininnehåll

Åkerbönan har ett lägre proteininnehåll än sojabönan och kan därför inte helt ersätta den som proteinkälla till mjölkdjur. Men till köttdjur går det däremot bra. 

– Om man säger att en köttko är ungefär som en vanlig svensson i sitt ätande, så är en mjölkko som en elitidrottare som måste vara på topp. Man måste boosta deras foder med protein, förklarar han. 

Åkerbönor odlades i ganska liten mängd i Sverige, fram tills för några år sedan. 

– Kring 2005 exploderade det, berättar Arvid, som själv har skrivit en akademisk uppsats om just åkerbönan. 

Trots den ökade populariteten har åkerbönan förblivit en frisk gröda. 

– När något odlas i liten mängd innebär det också att grödan är ganska frisk. Man kan jämföra med små barn. Är de utspridda så håller de sig friska, men sätter man alla på samma dagis så blir de lätt sjuka, förklarar han. 

Än så länge finns ingen större säljmarknad för åkerbönor, till skillnad från de vanligare grödorna. De flesta odlar den som foder till egna djur.   

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

En svårighet med åkerbönan är att den har en lång mognadstid och kräver därmed en lång odlingssäsong. 

Men jämfört med ärtor, som också går att odla som proteinkälla, finns det en stor fördel. 

– Ärtor drar vildsvin till sig. Sista året vi odlade ärtor höll de på att äta upp allt för oss. Men åkerbönorna är inte lika attraktiva för vildsvinen. Dem har de lämnat ifred, berättar han. 

Men den långa mognadstiden ställer också högre krav på vädret. 

– Under säsongen 2012 var det så mycket regn att åkerbönorna aldrig mognade av, de fortsatte bara att växa. Vi kunde inte tröska dem. Det skulle ha blivit som att försöka tröska grönsaker. Inte förrän i april året efter kunde vi få in skörden. Då hade bönorna frystorkat. Men vi kunde bara rädda en tredjedel av skörden, berättar Arvid. 

I år är det i stället den långvariga torkan som hotar skörden, både av åkerbönor och andra grödor. 

– Plantorna är lägre än vanligt, och en del av bönorna växer så nära marken att vi inte kommer att kunna skörda dem, förklarar han. 

Inte använda soja

För lantbrukare som inte vill använda soja finns också flera andra foderalternativ än åkerbönor. 

– Har man ekologisk mjölkproduktion kan man använda till exempel restprodukter från raps, ärtor och speciella vallblandningar för att korna ska få tillräckligt med protein, förklarar han. 

Lusernvall och foderlupiner är två andra grödor som har börjat odlas en del. 

Men fortfarande är det många lantbrukare som använder soja som foder till djuren. 

– Den har helt rätt sammansättning av aminosyror för att passa  djuren. Det gör att den är svår att ersätta fullt ut. Och det krävs en större mängd åkerbönor för att få samma proteinmängd för djuren. Det är därför som soja fortfarande är väldigt populärt.