BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det vi vill kolla på är hur dagens jordbrukslandskap påverkar olika arter bin. Vår teori är att de långflygande bina har en konkurrensfördel på bekostnad av de kortflygande, eftersom de kan nå blommande grödor, som till exempel raps, på längre avstånd. Det är särskilt viktigt nu när raps blir en allt viktigare resurs i takt med att det inte finns så mycket andra vilda blommor, säger hon.

Detaljstudie 

På ett 60-tal platser runt om i Skåne, ofta i anslutning till stora rapsfält, bevakar nu forskarna bin och humlor. De sätter ut bon på olika avstånd och ser hur de flyger för att hämta sin nektar. Dessutom pågår en detaljstudie där enskilda humlor och bin markeras med en liten klisterlapp.

– Det är en annan del av projektet, där vi kollar lite mer detaljerat födosöksbeteende. Vi vill se hur de anpassar sitt beteende utifrån de resurser som finns och hur snabba de är på att ändra sitt beteende när vissa blommor försvinner och andra tar vid. Det är väldigt intressant att till exempel se hur de påverkas av att rapsen slutar blomma, säger Johanna Yourstone.

Vad kommer studien leda till?

– Det kommer ge kunskap om en del av orsaken till att vissa bin minskar och vissa är stabila. Som det ser ut nu är en tredjedel av alla Sveriges cirka 300 arter bin rödlistade men det verkar vara så att det går bra för ett fåtal andra arter. Det finns några olika teorier om varför det går bättre för vissa arter än andra men ingen vet riktigt säkert än.

En av teorierna går ut på just det som teamet från Lunds universitet undersöker; att vissa arter är så kallade generalister och kan flyga längre för att nå fler resurser. Det kan vara en egenskap som ger fördelar i dagens jordbrukslandskap där trenden är att försöka maximera vinster genom att ta bort de blomsterängar som finns för att istället odla där. 

Men det finns också teorier om att vissa arter är mer känsliga för bekämpningsmedel, eller att vissa har svårare att hitta boplatser. 

Lättare under mark

Enligt Johanna Yourstone har de bin som bor under marken lite lättare att hitta boplatser än de som bor över mark.

– Men ingen av de här teorierna är heltäckande. Det kan fortfarande finnas förklaringar som att vissa humlor har kortare tunga och klarar sig bättre på grund av de därför kan vara mer generella i sina val av blommor, och så vidare. Men om vi får mer kunskap om vilka egenskaper som missgynnas i dagens jordbrukslandskap så kan man i nästa steg ta fram ett bättre åtgärdsprogram, säger hon.

Ekosystemet rubbas

Så vad innebär det att en tredjedel av landets biarter håller på att dö ut? En hel del. Ekosystemet rubbas i grunden när inte pollineringen fungerar som den ska. Frukt, till exempel, är helt beroende av humlor och bin.

– Jag tycker över huvud taget att förlusten av biodiversitet är oroande, både för dem som uppskattar naturen och för sin egen skull. Vad har vi för rätt att göra arter hotade eller att de dör ut lokalt? Det är det grundläggande. Men sedan är det såklart att de är delar av ekosystem som vi är beroende av och som vi ser som självklara. Vi har tillgång till grödor som är pollinerade och om vi påverkar bina negativt minskar även pollineringstjänsten de utför. Fungerande ekosystem är en förutsättning för liv och det är därför viktigt att värna om alla delar av dessa, säger Johanna Yourstone.

Finns det något man kan göra som privatperson för att rädda bina?

– Absolut! Det är väl lite det som är det roliga, att man kan göra en hel del själv. Har man en trädgård kan man odla växter som de tycker om, till exempel kryddväxter, all sorts klöverväxter och ärtväxter. De senare är växter som har minskat väldigt mycket i jordbrukslandskapet. För solitärbin kan man sätta upp små holkar också på väggar i söderläge.