Hårda tag och stränga straff för kriminella handlingar brukar oftast förknippas med högerideologisk politik. Det kan också anses vara ett exempel på populism, där mer eller mindre enkla lösningar presenteras som svar på allvarliga och komplexa problem.

Det är naturligt för den politiska oppositionen att kritisera den sittande regeringen för sådant man anser har misslyckats, exempelvis ökande kriminalitet. Frågan är vad som händer när oppositionen vinner ett allmänt val och själva tar över makten. Minskar då viljan att belysa de problem som plågar samhället, eftersom man själv plötsligt bär ansvar för att styra landet?

Det tycks i alla fall en del personer vilja påskina på Twitter, där exempelvis Johan Forssell (M) beskylls för att ha slutat twittra om skjutningar. Själv menar Johan Forssell att hans fokusskifte beror på att han nu är bistånds- och utrikeshandelsminister.

Roligare att twittra i opposition

Dagens ETC har sökt svar på frågan hur politikerna egentligen har twittrat under valåret. Vi har hämtat samtliga tweets från 2022, från alla ministrar som har ett Twitterkonto. Det gäller såväl den nuvarande som den föregående regeringen, det vill säga M+KD+L och S. Utöver detta har vi också hämtat tweets från partiernas officiella konton. Totalt rör det sig om 41 konton, varav 23 är från den nya regeringen och 18 från den förra.

Sammanlagt har de skrivit 18 757 tweets, där M+KD+L står för 11 518 inlägg och S för 7 239. Även om M+KD+L har fler konton är inte skillnaden så stor att hela differensen kan förklaras av detta. Högerpolitikerna har helt enkelt varit mer aktiva, vilket också framgår av topplistan nedan.

Flera S-politiker återfinns högt upp, men listan domineras av högerpolitiker och deras partikonton. Räknat på antal tweets per dag för respektive regering framträder ett intressant mönster.

Det blir tydligt att antalet tweets per dag var betydligt fler innan valet än efter. Ett faktum som inte är särskilt förvånande – under valrörelsen kämpar politikerna konstant med att få ut sina budskap till väljarna. Till synes verkar det dock som att högersidan har twittrat allra mest under valrörelsen, men att S-politikerna blivit något mer aktiva efter valet och nu står för större andel av inläggen. Det brukar ibland sägas att det är roligare att twittra i opposition, och kanske är detta ett tecken på att det stämmer. Eller så är det helt enkelt så att tjänsten som minister lämnar mindre tid över till diskussioner på nätet.

Dramatiskt fall i antalet tweets om brott

Dagens ETC har undersökt hur politiker från båda lägren har twittrat om brott och kriminalpolitik. För att identifiera tweets om ämnet har vi filtrerat materialet för att hitta inlägg som innehåller sammansättningar av något av följande ord:

• krimi

• brott

• straff

• fäng

• skjut

• gäng

• våld

• mord

• mörda

• polis.

Att vi tittar på sammansättningar, och att orden är avklippta, innebär att vi får med exempelvis både ”kriminell” och ”kriminalitet”. Men det innebär också att tweets som exempelvis innehåller ordet ”tillgängligt” fångas upp av sökningen. Dagens ETC har därför manuellt granskat samtliga inlägg från sökningen och rensat bort irrelevanta träffar. Totalt har 1 545 relevanta tweets identifierats.

Topplistan i ämnet domineras tydligt av högerpolitiker. Högst upp återfinns Johan Forssell (M), tidigare rättspolitisk talesperson och idag bistånds- och utrikeshandelsminister. Därefter följer Paulina Brandberg (L), åklagare och nu jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.

I diagrammet nedanför över antal tweets per dag om kriminalitet, som använder 10 dagars glidande medelvärde, blir det tydligt att inläggen i ämnet minskat dramatiskt efter den 11 september. Klart är också att det är högerpolitikerna som varit mest aktiva i ämnet under valrörelsen. För S-ministrarna syns dock inga lika uppenbara mönster, mer än att antalet inlägg går upp något innan valet för att därefter sjunka till låga nivåer.

Om man istället tittar på andelen inlägg som handlar om kriminalitet blir bilden lite mer komplicerad. 

Andelen inlägg om ämnet var något högre under valrörelsen, med en topp i april. Men de är fortfarande på en relativt stabil nivå efter valet och regeringsbildningen. För S-ministrarna är det återigen svårt att urskilja någon direkt trend.

Den kraftiga toppen i april härrör sig till de så kallade påskkravallerna i Sverige. Det var en period med upplopp och våld mot blåljuspersonal på flera orter i landet, något som uppenbarligen föranledde många inlägg från högerpolitikerna. Noterbart är att andelen tweets från S också går upp här, om än inte i närheten till samma nivåer som högersidan.

Den mindre toppen som noteras för M+KD+L efter valet och regeringsbildningen, i slutet av november, hänger bland annat ihop med den Internationella dagen mot våld mot kvinnor som infaller den 25 november. Men det tycks också generellt vara något fler tweets om annan brottslighet kring dessa datum.

Kärnkraft och elprisstöd

Förutom brottsligheten har ett antal andra ämnen också stått högt på dagordningen under valrörelsen: Kärnkraften, samt de skenande energipriserna. Dagens ETC har undersökt även dessa ämnen

För sökning på sammansättningar av ordet “kärnkraft” noteras ännu en gång ett dramatiskt fall i antalet tweets från högersidan. S-politikerna tycks ha skytt frågan som om den vore radioaktiv under hela valrörelsen, men framåt slutet av året noteras ett antal inlägg i ämnet.

Och hur är det med elpriserna och det stöd som den nuvarande regeringen har utlovat? Här märks en kraftig uppgång strax innan valet, men antalet inlägg sjunker sedan till låga nivåer. Även här verkar S-politikerna ha plockat upp bollen efter valet, men antalet inlägg under valrörelsen är mycket få.