Här föds vi...

Fyra minuter. Tiden det tar att koka ett löskokt ägg. Sedan har Sveriges befolkning vuxit med en person. Och framöver kommer vitan bara att bli rinnigare och rinnigare, om vi nu ska fortsätta med samma metafor.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Redan i dag är vi i praktiken fler än tio miljoner, men på grund av att papperslösa och asylsökande inte räknas som medborgare i SCB:s statistik ännu, dröjer det innan den officiella siffran kommer ikapp. Kravet för att räknas som medborgare hos Statistiska Centralbyråns är att du har uppehållstillstånd på minst tolv månader.

När detta skrivs står klockan på 9 985 896 medborgare. Antalet räknas dock inte för hand var fjärde minut utan följer en lika svårbegriplig som vacker formel över folkmängden i varje givet ögonblick:

Ft = Ft-1 + Ft-12 – Ft-13 + et – 0,4331et-1

Formeln jämför den fastställda folkmängden föregående månader och justerar för tidigare prognosers felmarginaler.)

Ökningen går just nu mycket snabbare än vad som tidigare förutspåtts, så sent som 2010 räknade SCB med att tiomiljonersgränsen skulle nås först år 2026. Nu är vi där om ett par veckor, bland annat tack vare ökade födelsetal.

Fruktsamhetsnivån i Sverige är bland det högsta i Europa, trots att svenska kvinnor i genomsnitt bara föder 1,85 barn under sin livstid. Utan invandring skulle befolkningen med andra ord sjunka på lång sikt – något som redan är ett faktum i länder som Polen och Ungern, som istället för att välkomna invandrare nu försöker höja födseltalen med bland annat abortförbud.

Befolkningsökningen i Sverige beror också på att relativt många kvinnor är i fertil ålder just nu. Det gör att förskoleklasserna kommer att öka stadigt till och med början på 2030-talet och behovet av förskolepersonal och lärare kommer att öka ännu mer. Förra året fanns det 1,1 miljoner barn i grundskoleåldrarna, om tio år kommer de att vara 200 000 fler. Och i mitten av 2030-talet beräknas det finnas mer än 30 procent fler barn i skolåldrarna än i dag.

Men framför allt är den snabba befolkningstillväxten ett resultat av den ökade asylinvandringen och den stadigt höjda medellivslängden (mer om det kommande uppslag). Under första halvåret 2016 registrerades drygt 62 200 personer födda utomlands som nya medborgare i Sverige, vilket var fyra procent fler än motsvarande period året innan. Var fjärde kom från Syrien.

Totalt är nästan 1,7 miljoner eller 17 procent av befolkningen födda utomlands. Förra året fanns det svenska medborgare födda i praktiskt taget alla världens länder, med undantag för åtta små önationer och Vatikanstaten.

Om tio år väntas utlandsfödda svenskar ha vuxit ytterligare med nästan en miljon. Prognosen är dock beroende av den migrationspolitik som förs, och med nuvarande gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd är det sannolikt att siffrorna kommer att skrivas ned framöver.

Samtidigt kommer den ökade andelen i de lägsta och högsta åldrarna att öka behovet av arbetskraft i skola, vård och omsorg, vilket pekar mot en ökad arbetskraftsinvandring som kompensation om antalet asylsökande fortsätter begränsas.

År 2045 beräknas det finnas över en miljon personer i Sverige som är 80 år och äldre. En av de stora demografiska skillnaderna de senaste åren är att de som föds som pojkar lever betydligt längre i dag. Det resulterade förra året i att männen för första gången i historien var i majoritet.

Sammantaget gör alla dessa faktorer att nästa steg, från tio till elva miljoner, kommer att gå rekordsnabbt och inträffa redan om sju år, 2024. Det kan jämföras med att det tog trettiofem år att gå från åtta till nio miljoner 2004.

Sedan väntas ökningen att bromsas något och år 2040 beräknar SCB att vi kommer att få fira tolvmiljonersdagen.