Personalen slår larm om skolnedskärningar i Eskilstuna, Västervik, Vilhelmina och Borlänge. Lärarfacken varnar för ökad ojämlikhet och att eleverna försvinner till privata alternativ. Men sparkrav är ett problem i hela landet. Nio av tio kommuner uppgav i en enkät att de kommer skära i skolbudgetarna under 2020. De extra statliga stöden till skolan räcker inte till och det är kringpersonal som försvinner först, anser Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund.
– De största förlorarna är elever som behöver stöd från speciallärare. Men nästan alla elever förutom de mest drivna har drabbats, säger Åsa Fahlén.
Men alla aktörer i den svenska välfärden har det inte lika svårt.
Pandemins stora vinnare
Mitt i krisekonomin blomstrar de stora välfärdskoncernerna. Deras ägare, ofta riskkapitalister i Jersey och Luxemburg, är pandemins stora vinnare. Och ännu bättre tider väntar. I höstbudgeten sänks skatten för företag med knappt tio miljarder kronor. Sammanlagt har skatter på jobb och företag sänkts med 30,7 miljarder kronor.
– Det ska löna sig att arbeta, istället för att leva på bidrag, sa Liberalernas Nyamko Sabuni under presskonferensen.
Men under pandemin har bidragen till välfärdsbolagens skjutit i höjden i form av slopade sjuklönekostnader och sänkta arbetsgivaravgifter. Dessutom har staten betalat ut 1,3 miljarder i permitteringsstöd till bolag inom vård, omsorg och utbildningssektorn. Bidragen har lett till att fyra av de fem största bolagen inom vård, skola och omsorg ökat sina vinster under det första halvåret, visar Dagens ETC:s granskning.
Det innebär också stora belöningar för bolagsledningarna. På listan över Sveriges högsta inkomster finns 13 vd:ar och ledande personer inom den privata välfärdssektorn. De tjänar mellan 3 och 10 miljoner kronor per år, tillhör den rikaste 0,001 procenten och bor i exklusiva Djursholmsvillor eller i fina våningar i Stockholms innerstad.
// this script is written by yazzz https://stackoverflow.com/a/35819751/9894532
$(function() {
$("#wrapper").each(function() {
var $wrap = $(this);
function iframeScaler(){
var wrapWidth = $wrap.width(); // width of the wrapper
var wrapHeight = $wrap.height();
var childWidth = $wrap.children("iframe").width(); // width of child iframe
var childHeight = $wrap.children("iframe").height(); // child height
var wScale = wrapWidth / childWidth;
var hScale = wrapHeight / childHeight;
var scale = Math.min(wScale,hScale); // get the lowest ratio
$wrap.children("iframe").css({"transform": "scale("+scale+")", "transform-origin": "left top" }); // set scale
};
$(window).on("resize", iframeScaler);
$(document).ready( iframeScaler);
});
});
Ökade statliga bidrag
Internationella Engelska skolan, IES, skriver i delårsrapporten att kapitalet har ökat tack vare ”statliga bidrag”. Kommunikationschef Emma Rheborg vill inte berätta hur stora bidragen varit eller bli intervjuad. I ett mail hävdar hon att de haft ökade kostnader men att ”sjuklöneersättning som gavs av staten” gjorde att ”verksamheten var finansiellt opåverkad”.
Koncernen har länge kritiserats för låg lärartäthet och hög andel obehörig personal. Pandemin har onekligen inneburit nya möjligheter att spara pengar samtidigt som skolpengen fortsätter att ticka in, anser Åsa Fahlén.
– Det är ganska självklart att friskolornas vinster går upp. När skolan stängs kan ägarna spara in på mat, städning, vaktmästeri och viss pedagogisk personal. Jag hade hellre sett att man använde överskottet till undervisningen men det är inte de indikationer jag har fått.
Tre miljoner till ägarna
Tvärtom meddelade Sveriges största friskolekoncern Academedia i augusti att de ökar utdelningen och plockar ut 158 miljoner ur bolaget. Drygt tre miljoner gick till storägarna Mellby gård och 800 000 kronor delades mellan ledningen och vd Marcus Strömberg. Han är redan en av Sveriges bäst betalda företagsledare och tjänade 9,2 miljoner förra året, varav två miljoner i bonus. Men bolaget har inte bestämt om han får bonus även i år, meddelar Academedias trygghetsdirektör Paula Hammerskog.
– Dessa beslut fattas längre fram i höst. Vd:s ersättningar är en fråga för ägarna, inte för bolaget.
Hon tillägger att Academedia inte mottagit några pandemirelaterade bidrag, förutom reducerade sjuklönekostnader.
Lärarnas riksförbund tycker att överskottet borde gå in i verksamheten, vad säger ni?
– Vi investerar redan stora summor i verksamheten, det har vi alltid gjort. Man kan självklart diskutera hur stor den andelen ska vara, att återinvestera allt innebär dock bland annat att vi inte kan spara för oförutsedda händelser.
Marcus Larsson på tanksmedjan Balans har länge granskat friskolesektorn och menar att grundproblemet är att vi alls släppte in aktiebolag i skolan.
– Vi kan inte förvänta oss något annat än att de kommer göra vinster och dela ut till sina ägare. Det kan jag tycka är moraliskt fel men vi borde rikta blickarna mot oss själva. Varför har vi röstat på en sådan politik?
Välfärdsstaten har idag blivit riskkapitalisternas guldkalv men det fanns en tid då denna ordning hotades. När Caremaskandalen briserade 2011 tog en het debatt vid som mynnade ut i Ilmar Reepalus utredning om vinstbegränsningar. Förslaget röstades ner i riksdagen och när S skrev under januariavtalet 2019 försvann frågan från dagordningen. I Academedias årsredovisning från 2019 applåderas avtalet för att det ”tydligt förbättrar ställningen för fristående aktörer”.
Vinster till Caremas ägare
Skandalbolaget Carema har bytt namn till Vardaga och ingår i landets största vårdkoncern Ambea. Även deras vinst ökade tack vare ”stödåtgärder från myndigheterna relaterat till coronasituationen”, skriver vd Fredrik Gren i den senaste delårsrapporten. Han är den svenska välfärdssektorns bäst betalde med en årslön på 10,2 miljoner. Om resultatet för detta år håller i sig kan han se fram emot en bonus på två miljoner kronor.
I våras varnade Rasmus Nerman, vd för omsorgskoncernen Humana, för minskade intäkter.
– Vi räknar med högre kostnader kopplat till covid-19.
Konkurrenten Attendos äldreboenden drabbades hårt av pandemin och gjorde en brakförlust. Men för Humana innebar det första halvåret 2020 mer än en fördubbling av vinsten jämfört med samma period förra året, från 42 till 103 miljoner. Resultatet uppskattas av koncernens huvudägare, det svenska riskkapitalbolaget Impilo som nyligen ökade sitt ägande.
Humana vägrar ställa upp på intervju för att ”ETC har tidigare medvetet spridit felaktigheter om Humana” men presschefen Patrik Silverudd vägrar precisera vilken publicering bolaget ogillar.
Miljarder till privata bolag
Miljarderna strömmar allt snabbare från det offentliga över till den privata sidan. Regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 med löftet att öka valfriheten och året efter var de privata välfärdsbolagens intäkter sammanlagt 91 miljarder, enligt SCB. Den privata sektorn har vuxit snabbt och 2018 gick 151 miljarder av skattebetalarnas pengar till i vård-, skola- och omsorgskapitalet.
Vinstmarginalerna i välfärdsbolagen är högre än i resten av näringslivet och dessutom nästan helt riskfria. ”Låt många blommor blomma” var valfrihetsivrarnas slogan men allt fler skolor och vårdcentraler köps upp av växande megakoncerner. Det mest talande exemplet är Ambeas köp av konkurrenten Aleris i januari 2019. Över en natt fördubblades koncernen i storlek. Samma utveckling sker i skolans värld, berättar Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.
– Kommunerna tvingas ta ett större ansvar och drar på sig större kostnader medan friskolorna får samma skolpeng. Detta, samt att friskolor har färre resurskrävande elever, gör att koncernerna kan göra vinst. Problemet är att pengarna inte hamnar där de behövs utan går till Academedias expansion.
Fotnot: Dagens ETC har sökt Ambea för en kommentar.
Ambea
Enorm börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda.
Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR, (USA).
Fredrik Gren, vd
Tjänar: 10,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension).
Varav bonus: 2 miljoner.
Aktieägande i Ambea: 48 miljoner kronor (aktiekurs på 60,8 kronor).
Academedia
Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande.
Största ägare: Mellby gård (Sverige).
Marcus Strömberg, vd
Tjänar: 9,2 miljoner kr (inkluderar lön, bonus och pension).
Varav bonus: 2,2 miljoner.
Aktieägande i Academedia: 22 miljoner kronor (aktiekurs på 74 kronor). Därutöver också optioner.
Humana
Börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans.
Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).
Rasmus Nerman, vd
Tjänar: 5,5 miljoner kronor (lön och pension).
Varav bonus: 0 kr.
Aktieägande i Humana: 9,9 miljoner kronor (aktiekurs på 56,90 kronor). Därutöver också optioner.
Internationella Engelska skolan
Börsnoterad friskolejätte med 25 500 elever i Sverige.
Största ägare: Riskkapitalbolaget Bock Capital (registrerat i Luxemburg).
Anna Sörelius Nordenborg, vd
Tjänar: 3 miljoner kronor (lön och pension).
Aktieägande i Internationella Engelska skolan: 1,8 miljoner kronor (aktiekurs på 78,6 kronor).
Källor: Bolagens årsredovisningar och kvartalsrapporter
