– Max tre förändringar. Jennie Nilsson lämnade som landsbygdsminister. Om Löfven inte bara stuvar om inom det befintliga så tar han in en kvinna, då han är mån om en jämställd regering. Lawen Redar, Aida Hadzialic, Katrin Stjernfeldt Jammeh och Therese Guovelin är alla möjliga namn, tycker Daniel Färm.
Han säger att Löfven fått kritik eftersom få ministrar har facklig bakgrund.
– Nilsson har det. Nu när hon är borta finns ett behov av facklighet, vilket Guovelin har. Hadzialic är bra med näringslivet. Eller varför inte som storstadsminister? Det är väldigt positivt om hon återvänder. Redar kan ta tillbaka kulturen till S, det är hennes hjärtefråga. Och Stjernfeldt, med erfarenheter från Malmö, kan få uppdrag att bryta segregationen.
”Skapar stök”
Daniel Swedin, lika politisk redaktör på lika rosfärgade Arbetet, tror inte på Aida Hadzialic, som idag är oppositionens regionsborgarråd i huvudstaden.
– Det skapar stök i Stockholm om hon försvinner. Hadzialic är S starkaste kort att vinna regionen, vem ska ersätta henne om man vill få bort Iréne Svenonius (M)? Då tänker jag snarare att gruppledaren Annelie Karlsson kliver in som landsbygdsminister. Man döper om posten för att få fram hennes proletära drag. Hela landet ska leva-minister? Karlsson checkar massa boxar för sossarna: dialekt, kvinna, hårda tag, tippar Swedin, och säger att Löfven inte är överraskningarnas man.
– Det stora är vem som blir nästa partiledare, ministerbitarna ointressanta. Hallengren, Damberg, Johansson, kanske Hultqvist – det är människorna man går in i valrörelse med. Löfven tre är liksom bara Löfven två, igen.
MP:s före detta språkrör Maria Wetterstrand, numera grön debattör och hållbarhetskonsult, tror inte heller på några större omskyfflingar:
– Nej, jag har inga vilda kort på känn. Jag har svårt att se att de väljer några nya före valet 2022, det blir rätt likt. I alla fall för Miljöpartiet.
Klockan 11 idag, fredag, ska Stefan Löfven presentera namnen på statsråden i den kommande regeringen.