Totalt ökade det allmännyttiga beståndet med 2 400 lägenheter under 2014.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Flest nya kommunala bostäder skapades i Stockholm under 2014, vilket sett till storleken inte är så förvånande. Att däremot Tibro, Sveriges 200:e största kommun hamnar på plats 7 med 200 nya kommunala lägenheter är desto mer överraskande. Men här har man inte byggt något utan i stället köpt fastigheter.
– Kommunens bostadsbolag såg att det var en bra investering, berättar Svante Andrén, samhällsbyggnadschef i kommunen.
Att det inte byggs nytt ser han som ett problem, men kommunens bolag Tibrobyggen gör vad de kan för att öka sitt bestånd.
– Vi önskar så klart att andra bygger och köper här också, men det är svårt i mindre kommuner. Mark finns det gott om, och efterfrågan också, men min känsla är att bankerna sätter ett rött kryss för alla kommuner under 50 000 invånare. Det är konstigt att ingen vill bygga, men vi kan ju inte tvinga någon heller, säger Svante Andrén.
”Vi har en uttalad strategi”
Uppsala kommuns bostadsbolag nämns ofta som ett föredöme och staden återfinns på plats tre på Boverkets lista med 460 nya bostäder. Men till skillnad från Tibro så är allt nybyggt.
– Vi har en uttalad strategi om att det kommunala bolaget ska bygga så mycket som det klarar av, vilket är ungefär 500 hyreslägenheter om året. Uppsalahem fyller också en viktig funktion i att de lockar andra företag till kommunen, säger Erik Pelling (S), ordförande i byggnadsnämnden i Uppsala kommun.
Varför köper ni inte också?
– Den enkla anledningen är att det inte finns så mycket att köpa i Uppsala. Det finns redan ett underskott så det som gäller är att bygga nytt, vi skulle behöva ha en total ökning på 3 000 lägenheter och minst en tredjedel ska vara hyresrätter årligen.
Erik Pelling tycker också att staten kan göra mer för att hjälpa kommunerna.
– Jag tycker att debatten är lite snedvriden som säger att det är bygglagens fel och att det är kommunerna som inte vill bygga. Det finns några borgerligt styrda kommuner som inte vill bygga men den stora majoriteten vill det. En viktig orsak är konkurrensen, så staten måste börja bedriva en aktiv markpolitik och faktiskt tänka till i stället för att bara sälja till de vanliga aktörerna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kommunala bostadsbolag, eller allmännyttan, är kommunens viktigaste verktyg för att kunna erbjuda invånarna boende, berättar Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting (SKL). I deras uppdrag ingår att underlätta för kommunerna. SKL driver på staten till förändringar, men är samtidigt väldigt oroade över dagens situation.
– Vi är naturligtvis jättebekymrade, precis som alla andra. Det har varit en stor fråga, inte minst under hösten med den stora tillströmningen av nyanlända. Om det var en besvärlig situation innan är det en djupgående kris nu, säger han.
Att bygga nytt eller köpa det som redan är byggt, vilken metod tycker ni är bäst att kommunerna använder sig av?
– Man behöver använda alla tänkbara metoder för att få fram nya bostäder. Man ska komma ihåg att det stora antalet bostäder är de som redan är byggda, så en rörlighet i beståndet skulle jag säga är den viktigaste uppgiften. På årsbasis är det 1,1 procent av beståndet som kan tillkomma på nytt så det tar rätt många år om vi bara ska bygga nytt. Det är en gigantisk bostadsskuld som vi har dragit på oss i det här landet, säger Jan-Ove Östbrink.
Saknas 700 000 lägenheter
Boverket uppskattar att det behöver byggas ungefär 700 000 nya bostäder till 2025, en siffra som konstant ökar eftersom Sverige varje år bygger mycket mindre än vad som skulle behövas. Jan-Ove Östbrinks uppskattning är att vi snart får skriva upp den siffran till en miljon, en liknande situation som Sverige hade på 1960-talet.
– Därför ser vi gärna att staten går ett steg längre och inte bara stöttar de kommunala bostadsbolagen utan också stöttar ny produktion. Man kan låna pengar till allmännyttan genom kommunen och man kan minska kreditriskerna. Vi har ett läge i dag där det i stort sett behöver byggas på alla håll.
