Bara en tredjedel av landets högerstyrda kommuner har infört rätt till heltid för sina anställda. Men centerstyrda Lekeberg i Örebro län har valt en annan väg. LO:s senaste jämställdhetsbarometer visar att hälften av alla arbetarkvinnor arbetar deltid, och de flesta gör det för att de inte har hittat eller blivit erbjudna ett heltidsarbete. Alltså inte på grund av att de själva väljer att jobba mindre.
Kommunal kräver rätt till heltid
Det här får stora konsekvenser för kvinnors möjligheter att försörja sig själva, både nu och i framtiden som pensionärer. Fackförbundet Kommunal kräver därför rätt till heltid för sina medlemmar. När Lekebergs kommun gav de anställda inom vård och omsorg möjlighet att själva välja hur mycket de ska jobba handlade det framförallt om att göra det möjligt att leva på sin lön. Rent praktiskt fungerar det så att alla anställda får välja sysselsättningsgrad en gång om året. Då får de avgöra om de vill jobba heltid eller deltid under det kommande året. Och de fast anställda har alltid rätt att välja heltid.
– Vår upplevelse är att det fungerar väl. För att få det att gå ihop så kan personalen få flytta mellan olika enheter. Men det är de beredda på, säger Wendla Thorstensson.
”Blir friskare”
Många av de kommuner som inte har infört rätt till heltid har sagt att det skulle bli alldeles för dyrt och alldeles för svårt att lägga scheman utan deltider. Men för Lekeberg har det inte blivit dyrare. Tvärtom. Istället minskade både antalet sjukskrivningar och behovet av vikarier när projektet inleddes.
– När man får välja hur mycket man vill arbeta blir man också friskare, sade dåvarande förvaltningschefen Anna Karin Bergstén när rätten till heltid hade funnits i tre år.
Och svårare att lägga scheman har det inte heller blivit. Många kommuner säger att om fler jobbar heltid måste de anställda arbeta fler delade turer för att schemat ska gå ihop. Men i Lekebergs kommun har rätten till heltid kombinerats med färre delade turer.
– Ja, vi arbetar aktivt för att minska antalet delade turer. På den enhet där vi har flest delade turer handlar det om en sådan tur på sex veckor, säger nuvarande förvaltningschefen Anneli Karlsson.
Tog kampen för heltid: ”Viktigast att få välja själv”
De ska vara möjligt att leva på sin lön i ett av världens viktigaste jobb. Det tyckte undersköterskorna i Lekeberg och tog kampen för rätt till heltid.
– Det gör mig arg att så många inte ens får välja hur mycket de ska jobba, säger Anette Hulthén på Lindens vårdboende.
Solen skiner idag och många av de boende på Linden sitter ute på gården och vänder näsorna mot våren. Undersköterskan Susanne Jonsson har en kort paus men passar samtidigt på att kasta ett öga på de hantverkare som håller på att måla om i korridorerna.
– Det har funnits pengar till en upprustning länge, men ingen har tagit tag i det. Men nu ska det bli av. Det är klart att vi ska det fint, säger hon och öppnar dörren för en äldre dam som ska in till eftermiddagsfikan.
Susanne Jonsson drev eget lantbruk i många år. För tio år sedan började hon som vikarie i äldreomsorgen. Först på timmar och sedan på 72 procent.
– När vi fick rätt att välja hur mycket vi vill jobba så kunde jag lägga på några procent varje år. Nu jobbar jag 85 procent. För att orka med hästarna och gården där hemma också, säger Susanne.
”Händer saker i livet”
Rätten att välja, både uppåt och nedåt, är det viktigaste för Susanne.
– Det händer ju saker i livet. Du vet hur mycket du kan jobba just nu, men du vet inte vad du behöver om ett år. Att ha friheten att välja sysselsättningsgrad är viktigt, speciellt i vårt yrke där vi inte har så mycket annan frihet, säger hon.
Hennes kollega Anette Hulthén sitter framför reprisen av Melodifestivalen och hjälper en av de boende med handgymnastik. Anette har arbetat heltid i nästan hela sitt yrkesliv och hon var också en av dem som gick i täten i kampen för rätt till heltid.
– Många av mina kollegor var ensamstående med barn. De kunde helt enkelt inte försörja sig på sina deltidsanställningar, säger hon.
Att så många som hälften av alla arbetarkvinnor jobbar deltid i Sverige tycker hon är sorgligt, och framför allt att många gör det ofrivilligt.
– Det viktigaste är ju att få välja själv. Att inte ha tillräckligt med pengar, det kan man må riktigt dåligt av, säger hon.
”Tufft jobb”
Nu har rätten till heltid funnits i åtta år här på Linden och i Lekebergs kommun. Men det betyder inte alls att alla väljer heltid. Och hela kampen är inte vunnen, säger både Susanne och Anette.
– Även om många skulle vilja jobba heltid för att tjäna mer så är det inte säkert att de orkar. Det här är ett tufft jobb, även om det är roligt, säger Susanne.
Hon tycker att frågan om rätt till heltid måste gå hand i hand med frågan om sänkt arbetstid och om resurserna i vården.
– Det handlar om hur många vi är också, inte bara om hur mycket vi jobbar. Idag är organisationerna så slimmade att det blir svårt så fort någon blir sjuk.
Och så handlar det förstås också om lönen.
– Höj lönen och låt oss jobba var tredje helg istället för varannan. Då kommer folk att vilja satsa på det här yrket, säger Susanne Jonsson.
