Ett särskilt hbtq-råd, välutbildad personal och politiker som tar frågan om hbtq-personers livssituation på allvar. Det är några av anledningarna till att Göteborg hamnar högst upp när RFSL rankar landets kommuner.

– Förr kallades Göteborg bögknackarstad, men det är tydligt att mycket har hänt sedan dess, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande på RFSL.

Hon menar att Göteborgs framsteg till stor del har att göra med det dåliga ryktet. Kommunen insåg att någonting var tvunget att göras. Bland annat föddes festivalen West pride och förra året inrättade staden ett särskilt hbtq-råd som ska hålla koll på att hbtq-personers mänskliga rättigheter tillgodoses. Dessutom är kommunanställda mer utbildade i hbtq-frågor här än i många andra städer.

­– De har satsat väldigt aktivt, men därmed inte sagt att inte mer behöver göras. Göteborg är ingen perfekt stad, säger Ulrika Westerlund.

Få godkända

Fortfarande är det bara 16 procent, eller 46 kommuner, som når godkänt i rankingen. Det är dock en stor förbättring mot 2006 då den senaste kartläggningen gjordes. Då, precis som nu, undersöktes områden som hur skolan och kommunens andra verksamheter arbetar med hbtq-frågor, risken att utsättas för hatbrott, och hur attityden till hbtq-personer ser ut. Men 2006 blev bara nio kommuner godkända.

– Väldigt mycket har hänt sedan dess. Kommuner har börjat tänka mer i termer av antidiskriminering och överhuvudtaget har det varit mycket fokus på hbtq-personers situation. Det verkar som att kommunerna också har insett att det faktiskt är de som har ansvar över sådant som berör människor i vardagen och spelar stor roll för att förbättra hbtq-personers livssituation, säger Ulrika Westerlund.

Kommuner har stort ansvar

Exempel på åtgärder som är lätta att genomföra men ändå är viktiga är bemötandet i ­vården och skolan. Här har många kommuner blivit bättre, men bristerna är fortfarande stora.

– En sådan sak som att medvetandegöra att alla familjer inte ser likadana ut har till exempel ett stort värde. Det kan handla om att blanketten från förskolan som ska kryssas i innehåller andra alternativ än bara mamma och pappa. Men så långt har inte alla kommit.

Något annat som måste bli bättre är antalet skyddade boenden. Trots att det är ett lagkrav att erbjuda det till dem som behöver, klarar nästan inga kommuner det.

­– För män som behöver skydd finns det extremt få platser. Där måste vi se en förbättring, säger Ulrika Westerlund.