Olyckan försätter arbetsplatsen i chocktillstånd. 

För arbetskamraten och skyddsombudskollegan Johan Kanmert är det svårgreppbart att mannen aldrig mer kommer tillbaka till jobbet. 

– Det känns fruktansvärt ledsamt, men jag känner också en stor frustration. Den här olyckan hade verkligen kunnat undvikas, säger han.

Kände oro kring säkerheten

Enligt Johan Kanmert hade den omkomna kollegan tidigare uttryckt oro för att arbetsuppgiften vid återvinningsstationen inte kändes säker. 

– Han pratade om det vid flera tillfällen, att det inte var ett bra arbetsmoment eftersom man var tvungen att lyfta bort sina fallskydd, minns Johan Kanmert.

Men trots att mannen ska ha påtalat problemet till arbetsgivaren vid upprepade tillfällen åtgärdades inte arbetssituationen – något Johan Kanmert menar är symptomatiskt för hur skyddsombud ofta blir bemötta. 

– Om man föreslår eller kräver ändringar blir svaret inte sällan defensivt. Man får höra att man är aggressiv, att man är hotfull eller har dålig ton. På så vis ignoreras själva sakfrågan. 

För arbetsgivarens del tror Johan Kanmert att det i många fall handlar om en ovilja att tänka om kring gamla rutiner. 

– Det är tydligt att arbetsgivare inte har något inarbetat, systematiskt sätt att hantera arbetsmiljöfrågor. Istället kör man på som man alltid har gjort, trots att det sättet kanske inte alltid är bra eller till och med kan vara rentav livsfarligt.

Att arbetsmiljölagstiftningen ignoreras eller åsidosätts är något han som skyddsombud ser regelbundet. 

– Man verkar tro att de egna rutinerna står över regelverket, men så är det ju inte. 

Minskning över tid 

Olyckan vid återvinningsstationen är en av de omkring 40 dödsolyckor som inträffar i svenskt arbetsliv varje år. En siffra som är historiskt låg sett till tidigare årtionden. Statistik över arbetsolyckor med dödlig utgång visar en stadigt nedåtgående kurva sedan 1950-talet – med undantag för år som utmärks av exceptionella händelser. 

– Estonia-katastrofen, till exempel, sticker ut negativt i statistiken. Covid-pandemin, däremot, hade positiv påverkan, då fler personer arbetade hemifrån och det var en minskad biltrafik. Vägtrafikolyckor är en vanlig orsak till dödsolyckor i arbete, säger Ola Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket. 

Föregående år blev dock dystert statistiskt sett. 

– 2023 var antalet omkomna något högre än vad vi sett på sistone, vilket bland annat har att göra med den tragiska hissolycka som inträffade i Sundbyberg där fem arbetstagare omkom, säger Ola Hansson. 

Totalt inträffade 55 arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften i fjol. Av de som dog var 50 män och fem kvinnor.

– Det är framför allt män som omkommer i arbetsolyckor, vilket har att göra med att män i större utsträckning arbetar med uppgifter som innebär dödlig fara, bekräftar Ola Hansson.

Och vissa branscher är särskilt drabbade. 

– Det finns fyra branscher, däribland byggverksamhet och tillverkning, som tillsammans står för en stor majoritet av arbetsplatsrelaterade dödsolyckor.

Hittills i år har 43 personer dött i arbetsolyckor. 

Regelverk efterlevs inte 

Likt Johan Kanmert pekar Ola Hansson på problematiken i att det befintliga regelverket inte efterföljs på arbetsplatser. 

– I våra analyser ser vi att i stort sett alla dödsolyckor kan härledas till just detta. Det absolut vanligaste är att det inte har gjorts riskbedömningar, eller att dessa inte är tillräckliga. Det kan också handla om att man inte gett korrekta instruktioner eller vidtagit relevanta säkerhetsåtgärder, såsom att använda fasta fallskydd, beskriver Ola Hansson.

Huvudansvaret för att undvika dödsolyckor på arbetsplatsen ligger på arbetsgivaren, betonar Ola Hansson, men han understryker även vikten av att alla aktörer samverkar. 

– Det gäller exempelvis vår egen myndighet och vårt arbete med att se över regler och hur vi genomför inspektioner. Arbetstagare i sin tur har ett ansvar för att med hjälp av skyddsombud informera om de risker som finns på arbetsplatsen. 

Att arbeta förebyggande anser Ola Hansson är avgörande. 

– Det man eventuellt förlorar i början i form av tid och resurser vinner man i slutändan, genom att ingen dör. 

Tryckt stämning

En dryg månad efter dödsolyckan tycker Johan Kanmert fortfarande att det känns tungt att gå till jobbet.

– Det har varit svårt att resa sig ifrån och det märks att stämningen på arbetet är tryckt, berättar Johan Kanmert.

Samtidigt känns uppgiften som skyddsombud än mer angelägen och han välkomnar arbetsgivarens vilja att lära av det inträffade.

– Folk ska inte behöva bli skadade eller sjuka på sin arbetsplats. Och de ska framför allt inte behöva dö. 

Han oroas över känslan att skador och dödsfall på jobbet är på väg att bli allt mer normaliserat i samhället. 

– Men det är ingen naturlag att det ska vara så – det är effekter av beslut som vi människor fattar.