USA ska även ges möjlighet att öva, placera ut militär personal och lagra försvarsmateriel i Sverige och ges fri tillgång till såväl hamnar som flygplatser. 

Avtalet ska gälla i tio år framåt och innehåller inget förbud mot att kärnvapen förs in eller placeras i Sverige. 

Sveriges anslutning till avtalet till har fått hård kritik från bland annat tunga diplomater och ex-politiker som Rolf Ekéus, Anders Kompass och Pierre Schori som hävdar att Sverige ”avstår väsentliga delar av sin suveränitet” i en debattartikel i DN. 

”Räcker inte Nato?”

Även Hans Blix, tidigare utrikesminister och chef för FN:s atomenergiorgan IAEA, är starkt kritisk till avtalet och inte minst hur anslutningsprocessen gått till. 

– För det första tycker jag att handläggningen av avtalet har skett över huvudet på svenska folket. Det har inte förekommit mycket debatt om det här förrän nu. Och det är ett väldigt stort och viktigt avtal som är minst lika viktigt som anslutningen till Nato, säger han. 

– För det andra så sa man innan Nato-anslutningen att vi behövde skyddet som finns i artikel fem, som ger ett legalt bindande åtagande av andra stater att stödja oss om vi blir anfallna. Nu har vi fått det stödet, räcker inte det? Har det hänt något nytt, sedan anslutningen till Nato, som kräver något ytterligare? Jag kan inte minnas att det fördes någon diskussion inför anslutningen till Nato om stationeringen i fredstid av amerikanska styrkor på svensk mark. 

Hans Blix menar att det räcker mer än väl med det som Nato-anslutningen redan innebär. 

– Varför göra detta tillägg? Det räcker ju för andra Nato-stater. Ska vi behöva ingå nya avtal utöver Nato? Det har inte förklarats, säger han. 

Med den ökade avskräckningen som de amerikanska styrkorna på svenskt territorium ska innebära kommer också en ökad spänning i Östersjöområdet. 

– Avskräckningen räcker, man behöver inte öka spänningen ytterligare. 

Kärnvapen inte viktigast

Den överhängande risken för kärnvapen på svensk mark är något som många kritiker framhållit som den värsta farhågan för DCA-avtalet, men för Hans Blix är inte kärnvapen det främsta argumentet. 

– För mig är inte kärnvapenfrågan det viktigaste, men för många andra väger avskyn för kärnvapen så tungt. Regeringen utesluter väl att USA skulle använda det i fredstid, men i krigstid håller de öppet för det. Det är väl så det är tänkt. 

Det viktigaste i Hans Blix kritik handlar istället om just att amerikansk trupp ska stationeras på svensk mark. 

– Jag kan inte se att behovet föreligger. Om det inte finns något behov av det, varför ska vi då bjuda in dem?