Hanne Kjöller syns ofta i tv som en representant för den liberala borgerligheten, men varför just hon får vänstern att se så extremt rött, har hon svårt att begripa:

– Jag har hela tiden betonat individens eget ansvar, samtidigt som jag förstår varför det kan vara svårt att ta det ansvaret. Av många skäl, förklarar Hanne Kjöller under den två timmar långa intervjun, där hon slår ifrån sig kritik om att vara en kallhamrad cyniker.

Dagens ETC träffar henne på ett hotell vid Rådhusplatsen i nya hemstaden Köpenhamn. Hon vill inte träffas hemma: ”Jag månar om att hålla isär det privata och det offentliga”.

”Ifrågasätter inte människors lidande”

En stor del av kritiken mot henne går ut på att hon i sina tyckartexter bara ställer krav och inte anvisar någon väg att uppfylla kraven. Hon anklagats för att vara hänsynslös och kräva det omöjliga.

Hanne Kjöller känner inte igen sig i beskrivningen:

– En del säger till mig att jag är hård, kall och cynisk. De som i verkligheten är cyniska är de som säger att människor inte har egna resurser att plocka fram. Jag tycker att det är cynism att säga till någon som lider att hon ska ligga kvar i sängen tills någon annan fixar det. Att stanna kvar i sängen stoppar ­kreativiteten i att försöka gå tillbaks till arbetet. Det finns saker du inte kan göra. Men försök se vad kan du göra – hitta det friska. 

Hon tycker inte att hon underskattar ­människors problem:

– Jag ifrågasätter inte människors lidande. Men vi är så vana vid att offerrollen har fått status i samhället och nu är accepterad. Till och med efterfrågad. Vi har inte behövt lösa problemen själva i Sverige då någon annan har tagit över. Och det har skapat den här hjälp­nödigheten. 

Hjälpnödighet är ett ord som Kjöller ­använder för att visa hur vårt eget behov av hjälp utifrån påverkar vår förmåga att hjälpa oss själva. 

Bibeln som inspiration

I dagarna har hon hittat inspiration i Bibeln. Hon har läst Markus-evangeliet där Jesus botar sjuka. Detta apropå kultursjukdomar, en 20 år gammal svensk benämning på diagnoser som definieras under en viss tidsperiod. De uppkommer, namnges och sprids i symbios med kulturen. Tidsandan styr dem via rådande normer och värderingar. Sedan försvinner de. Antingen för att sjukdomen inte klassas som en sjukdom längre, eller att symtomen uppgår i en nyare diagnos. Två exempel på kultursjukdomar är 80-talets yuppiesjuka och 00-talets apatiska flyktingbarn.  

– De här personerna i Bibeln, var de lama och blev gående av sin tro, alltså placebo-­effekten? Eller var de inte sjuka alls, och genom tron hittade Jesus det friska som fanns under den upplevda sjukdomen? Det är himla intressant. Jag ska i en av mina krönikor jäm­föra det med dagens kultursjukdomar.

Att det finns en placebo-effekt, att själen påverkar hur man mår, slår Hanne Kjöller fast som vedertaget.

– Men när jag skriver det säger folk att jag påstår att folk är inbillningssjuka. Det har jag aldrig sagt. Det handlar om att vi påverkas av vad vi tänker. Se på el-allergikernas lidande. Det var naturligtvis inte något som de valde själva men de har blivit sjukare ju mer uppmärksamhet symptomen fått. 

Den 23 november skrev Hanne Kjöller på mikrobloggen Twitter så här: ”Jag har ingen ­erfarenhet av plåster. Däremot av att sticka personer av alla hudfärger. Och det är ­definitivt skillnad. Svart hud är svårare att komma igenom.” Ett kontroversiellt uttalande, som bland annat fick Dagens ETC:s Bilan Osman att i sitt svar (den 7/12) skriva om ”rasbiologiska föreställningar”.

Kjöller menar att hon blivit missförstådd och pådyvlats åsikter hon inte har. 

– I en DN-artikel skrev en sjuksköterska att vården på vissa håll gjort fel när de rekommenderar längre tid med bedövningsplåster för svarta barn, jämfört med vita. Det visar att det finns många felaktiga premisser i vården, nya rön når inte ut. Visst är det skillnad mellan huden hos svarta, vita och asiater – till exempel när det gäller rynkor och ärr. Men jag har aldrig hävdat att svart hud är tjockare än vit eller att svarta skulle känna mindre smärta.

Men i din tweet skrev du att ”svart hud är svårare att komma igenom”.

– Jag frågade fyra av mina sköterske­kollegor. Tre tyckte att svart hud var segare att sticka, medan den fjärde inte hade några erfarenheter av det. 

Bilan Osman reagerade hårt på Kjöllers tweet. Hon ser en rak linje mellan den och myten att svarta skulle ha en annan sorts hud samt en högre smärttolerans. Rasbiologiska föreställningar med rötter i slaveriet.

Kjöller har svårt att se detta:

– Det här handlar inte om sakfrågan utan det blir identitetspolitik. Det är oomtvistat att det finns skillnader mellan olika etniska grupper. Även om inte svart hud skulle vara tjockare än vit. Jag är inte rasist och det tär på mig att bli utpekad som en sådan.

Politiskt definierar hon sig som liberal:

– Jag skulle nog säga socialliberal utan att vara reglerande som Bengt Westerberg. Men jag kommer inte att strida för människors rätt att supa ihjäl sig, jag strider inte för att droger ska legaliseras och jag tycker att det är bra att vi har en socialtjänst som omhändertar barn när de far illa.

När det gäller privata aktörer inom vården och skolan går hon nästan tvärt emot andra borgerliga. De privata alternativen är ”ett bekymmer”.

– Där är jag mer vänster. Men jag är mycket för eget ansvar och emot stöd av olika slag. Väljer jag att bo på en skärgårdsö får jag ta konsekvenserna, det är inte någon annans ansvar att flyga ut hemtjänst med helikopter.

Inför valet 2018 var Hanne Kjöller inte orolig för att Sverigedemokraterna skulle vara ett demokratiskt hot, eller ens ett hot mot kärnvärden. Lika lite som att hon då var rädd för Kristdemokraterna. ”Vill de inskränka aborträtten så är KD ändå bara fyra procent”, som hon förklarar det. Nu, efter valet, 2022, ser hon annorlunda på saken. 

– När det blir olika avtal så kan minoritetens åsikt segra. På senare tid tror jag att jag varit lite för tillitsfull och naiv. När jag nu ser hur Ulf Kristersson och Ebba Busch agerar är jag väldigt glad för att jag inte röstat på den här regeringen. Det är beklämmande att se hur framför allt Busch, men också Kristersson, blivit trumpifierade. När Busch enda svar på frågor om energin är att socialdemokratin förstört allt så tänker jag: Visst du inte detta under valrörelsen?

Kjöller undrar om inte Busch läst ekonomerna Lars Calmfors och John Hassler, och andra ekonomer och experter som sagt att KD-ledarens vallöften är vansinne.

– Jag är emot de här föreslagna ­subventionerna och kostnadsskydden. Sen är det möjligt att man måste göra något för de som har det sämst, de som blir fall för Kronofogden. Men man lovade saker som man visste att man inte kunde hålla. Det är allra värst. 

Komplicerad flytt till Danmark

Det var nu under hösten 2022 som Hanne ­Kjöller flyttade till Köpenhamn för att jobba som sjuksköterska på Rigshospitalet, kulturellt världsberömt från Lars von Triers tv-serie ”Riket”. Nu bor hon i en lägenhet vid Kongens Nytorv tillsammans med sin dotter plus ytterligare två 19-åringar. 

– Att få jobb var inga problem. Danmark har samma sjuksköterskebrist som Sverige. 

Valet av nytt temporärt hemland är inte konstigt då Kjöllers mamma var danska. Men det var inte en helt okomplicerad flytt.

– Den fria rörligheten var inte så fri. Det är väldigt mycket byråkrati och krångel för att få vardagen att fungera. Jag trodde att det skulle gå lättare med tanke på den stora sjuksköterskebristen. 

Kjöller förväntade sig även att det i yrket skulle vara mindre av det hon ­kallar pappersfjanterier. Så är det inte. Men ­arbetsförhållandena skiljer sig ändå mellan de två länderna.

– Det är en större hierarki här. I Sverige är man team och kollegor. I Danmark är det annorlunda. Hittills är det bara en läkare som hälsat på mig. Det är ingen som bryr sig om vem jag är, eller ens lär sig mitt namn. Jag tycker att danskarnas tolerans för stress är betydligt mindre än vår. De anser att de har jättemycket att göra medan jag tycker att det känns ganska behagligt.

Flytten har gjort Kjöller uppmärksam på en rad skillnader.

– En sak är tilliten i samhället. I Sverige har vi fortfarande en stor tillit mellan människor. Om jag ska hyra en lägenhet i Köpenhamn får jag ett 36-sidigt kontrakt och tvingas lägga upp ett antal månadshyror i deposition. I Sverige får jag i princip bara nycklarna. Även om den kanske naggats i kanten de senaste åren är tilliten hos oss fortfarande stor.

Det svenska samhället har en annan grund än det danska, vilket kan ha betydelse för det.

– En förklaring är att Sverige byggt sitt välstånd på naturtillgångar och långa projekt, som förutsätter att det finns en tillit så att man vet att projektet förverkligas och avslutas. Danmark har å sin sida byggt på handel. De tycker att vi är sega och planerande. Vi ser dem som opålitliga och ombytliga.

Svensken har länge sett dansken som mycket friare. Där finns inte samma regler från Socialstyrelsen och regeringen. I Danmark gör de lite mer som de vill, tror svensson. Därför blev det en överraskning när grannlandet införde mycket tuffare regler mot invandring och blev ett hårdare samhälle.

”Plakatfulla på ett annat sätt”

För många är inställningen till alkohol en viktig skillnad som gör att många ser Danmark som friare.

– Man har rätt att kröka häftigt i Danmark. Jag har haft bilden att Sverige är del av ett brännvinsbälte, men här ser jag många människor i min egen ålder som är plakatfulla på ett annat sätt. När jag går ut med hunden på söndagsmorgonen så är det glas, splitter, spyor och blod överallt. Jag har svårt att se detta som en frihet. Jag står inte för rätten att få supa ihjäl sig. Det är ingen tillfällighet att livslängden i Danmark är sex år kortare än i Sverige.

En stor del av Hanne Kjöllers skrivande handlar om sjukvården och dess organisation:

– Det finns ett omfattande resursslöseri i Sverige och man satsar stora pengar på det som inte gör människor friskare. Ett av problemen är Kry och olika nätläkare som driver på efterfrågan av vård. Om man kontaktar dem efter att ha varit förkyld en dag så kan de inte utesluta lunginflammation, utan säger att man ska gå till akuten.

Kritisk till svenska vårdsystemet

DN-kolumnisten tar ett exempel på resurs­slöseri. Enligt henne har akuten på ­Stockholms Södersjukhuset tio gånger fler sköterskor och läkare idag, än för 25 år sedan. Ändå är köerna långa.

– Vården ägnar sig åt att göra en massa skitsaker. Tidigare, om det kom in en patient med andningsproblem gav man en Ventoline-­inhalation och patienten kunde gå hem. Nu ska man gå igenom patientens hemsituation, och man gör en lång, lång rad prover. För säkerhets skull gör man massor av onödiga saker.

Att införa fria vårdval var en vansinnighet, menar Kjöller. Dessutom har hela verksamheten byråkratiserats svårt.

– Nu är det en stor apparat att ta ett urinprov. Det inte längre bara att ta en sticka och doppa i urinen. Nu ska allt dokumenteras. Sjuksköterskan ska logga in och logga ut i ­olika system och allt tar en enorm tid. Jag hörde om en läkare som beskrev att han under ett pass på åtta timmar la nästan två hela ­timmar på att logga in och logga ut.

”Mer och mer orolig för SD”

Hanne Kjöller har ändrat uppfattning om Sverige­demokraterna sedan valet 2018. Hon har övergett sin tidigare analys: de som röstar SD är bara äldre män som kommer att dö ut, och om partiet får makten kommer de att bli som alla andra, och tappa stödet.

– Jag har blivit mer och mer orolig för SD. Jag är numera också orolig för världen i stort, till exempel planerna på statskupp i Tyskland. Jag börjar undra om vi är i en ny tid, där vi får leva med saker som stormningen av USA:s Kapitolium 2021. Jag har varit tillitsfull och kunde knappt tro på bilderna från angreppet på den amerikanska kongressen, så jag har ruskats om. Jag har länge skrivit att vi inte får ta demokratin för givet. Men just det har jag gjort. 

I valet 2022 röstade Kjöller för första gången på Centerpartiet.

– Det var motvilligt och utan glädje. Förr brukade jag och min dotter ta på oss något färgglatt för att gå och rösta. Det har varit en högtidsdag – men inte i år. Magdalena Andersson är också inne på populistspåret. Inte som SD och KD, men ändå. Titta bara på socialdemokraterna i Danmark som kombinerar stenhård invandringspolitik med bidrag. Många tror att också Magdalena kommer att välja den vägen.