Han hade då levt som öppet homosexuell inom mediasfären i sex år. 

I den nya miljön var fanns inte utrymme för honom att vara sig själv fullt ut. De rasistiska, sexistiska och homofoba kommentarerna var fortfarande vanligt förekommande från såväl värnpliktiga som befäl. Vid uppställning var det viktigt att hålla ”bögavståndet” (en armbågslängd) och den tajta polotröjan kallades ”bögtröjan”

– Det var skitjobbigt såklart. Men den största omställningen var inte jargongen. Det var att behöva ge upp sin privata identitet. Mycket energi gick åt att dölja min sexuella läggning. Energi som kunde ha gått åt att bli en bättre soldat om jag hade känt att jag kunde vara mig själv fullt ut från början, säger han.

”Regementsbögen” 

Trots den hårda jargongen valde Mikael Wallentin Åström att fortsätta sin bana inom det militära. En plikttrogenhet från uppväxten gjorde sig påmind - inom familjen Wallentin Åström var det en självklarhet att göra värnplikten. Han märkte snart att det var lättare att vara sig själv när man steg i graderna.

År 2006 hade honnörsord som ”värdegrund” och ”mångfald” blivit något som även Försvarsmakten ville förknippas med och under ett seminarium med plutonen på temat valde Mikael Wallentin Åström att ta steget - och komma ut. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– Det var verkligen högt och lågt. Men framför allt möttes jag av ryggdunkningar och kramar och chefer som ville lyssna på vad jag hade att säga.

Ryktet spred sig snabbt och på regementet där Mikael gjorde värnplikten blev han snart känd som ”regementsbögen”. Epitetet medförde att han blev den naturliga samtalspartnern för andra värnpliktiga på regementet som behövde stöd med att komma ut, men också för officerare som inte visst hur de skulle hantera ”komma-ut-situationer”.

– Det var nytt för vissa chefer att behöva hantera att värnpliktiga ville komma ut som jag gjorde. De behövde stöd i hur det kunde göras på ett bra sätt. Tillslut blev det lite för mycket. Men jag fick god hjälp av Krister Fahlstedt (en av de första öppet homosexuella i Försvarsmakten) som såg till att jag blev avlastad.

Stora förändringar

Sedan dess har mycket förändrats inom Försvarsmakten. I takt med att medvetenheten kring hbtq-frågor ökat i samhället har även försvaret reformerats i en mer progressiv riktning. En särskild hbtq-handläggare anställdes 2008 och från att ha hanterat H- och B-perspektiven mest har också T-perspektivet fått en mer medveten plats i arbetet med hbtq-frågor i myndighetens jämställdhets- och likabehandlingsarbete.

Ett särskilt stort symbolvärde hade Prideparaden 2013 där dåvarande överbefälhavaren Sverker Göranson gick i Pride-tåget, menar Mikael Wallentin Åström.

– När självaste överbefälhavaren, Försvarsmaktens högsta chef, går i Prideparaden sänder det ut en signal om att alla är välkomna till Försvarsmakten, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet och att han står bakom det.

Kampen inte vunnen 

Men kampen för jämlikhet inom Försvarsmakten är långt ifrån över. Fortfarande finns de som väljer att inte vara öppna med sin läggning i rädsla för att inte bli accepterade och stereotypa ideal om hur en soldat ska se ut och bete sig lever i hög grad kvar – såväl inom Försvarsmakten som i samhället. En stereotyp som gör att Försvarsmakten riskerar att gå miste om rätt kompetens i framtiden.

– Stereotypen av en soldat är lika med en 180 cm lång, välbyggd heterosexuell man. En stereotyp som riskerar att exkludera de bäst lämpade individerna från att vilja förverkliga sig hos oss, säger Mikael Åström Wallentin och tillägger:

– Just nu har vi möjlighet att bredda definitionen och bilden av vad en soldat är. Jag hoppas att vi tar den möjligheten, säger han.

Mikael Wallentin Åström om…

… kärlek på jobbet

– Vissa officerare tycker inte man ska blanda in känslor på jobbet. Men det är klart det finns plats för det också. 80 procent träffar ju sin partner på arbetsplatsen, varför skulle Försvarsmakten vara ett undantag?  

Mikael själv träffade sin man – genom rugby. 

– Vi träffades fyra veckor innan jag skulle till min tredje insats i Afghanistan. Men det gick ju bra ändå. Han får stå ut med mycket.

… de vanligaste fördomarna han får möta av allmänheten 

– Folk frågar ibland ”men hur kan du över huvud taget komma på tanken att jobba inom Försvarsmakten?”. Jag tror det bottnar i en förlegad och konservativ bild av vilka Försvarsmakten är. En bild där jag på något sätt inte passar in. 

… bögkulturen i Sverige 

– Jag upplever den som ganska hierarkisk. De som kan ”flyga under radarn” är de som har högst status. Helst ska du vara vit, maskulin och från en medelklassförort. Efter att samkönade äktenskap infördes är det som att rörelsen saknar ett gemensamt mål att förenas kring. Därför tror jag att vi är ganska splittrade. Inom HBT-samhället finns ibland motstridiga mål och det har blivit perspektivträngsel, upplever jag. Och alla får inte ta plats, tyvärr.

1944 - Homosexuella handlingar avkriminaliseras 

1950 - Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (senare RFSL) bildas.

1969 - Första gången homosexualitet nämns som ”sexuell anomali” i det militärmedicinska reglementet och motiverar undantag från militär tjänstgöring

1971 - RFSL undersöker varför homosexuella män undantas från militärtjänstgöring.

1972 - Byte av juridiskt kön blir tillåtet 

1974 - RFSL driver ett fall om en homosexuell man som har nekats militär tjänstgöring.

1978 - En statlig utredning tillsätts som ska undersöka homosexuellas formella och sociala förhållanden i samhället, inkluderat Försvarsmakten. Undantag inte längre det militärmedicinska reglementets enda rekommendation för transsexuella värnpliktiga

1979 - Homosexualitet stryks ur Socialstyrelsens förteckning över sjukdomar och klassas inte längre som en sjukdom. Överbefälhavaren (ÖB) gör ett offentligt uttalande om homosexuell personal inom Försvarsmakten.

1980 - Homosexualitet tas bort från det militärmedicinska reglementet.  

1981 - Homosexualitet läggs till det militärmedicinska reglementet igen.

1984 - Regeringens utredning slår fast att homosexuella inte får diskrimineras inom Försvarsmakten och att homosexualitet ska tas bort från det militärmedicinska reglementet.

1986 - ”Homosexuell läggning” läggs till som diskrimineringsgrund i strafflagen. En statlig värnpliktsutredning upptäcker att Försvarsmakten inte har tagit bort homosexualitet från det militärmedicinska reglementet och kräver att det görs.   

1999 - Diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning blir olagligt.

2000 - Krister Fahlstedts blir den första öppet homosexuella inom Försvarsmakten

2001 - Hof, (Homo-, bisexuella och transpersoner inom Försvarsmakten), bildas.

2002 - Sexuell läggning adderas till lagen om Hets mot folkgrupp.  ÖB ger sitt stöd till Hof och deklarerar att han personligen ska arbeta mot diskriminering av homosexuella anställda inom försvaret.

2005 - Försvarsmakten deltar officiellt i Stockholm Pride. 

2006 - Försvarsmakten publicerar sin första handlingsplan med HBTQ-fokus.  

2008 - Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som grund i Diskrimineringslagen.

2009 - Försvarsmaktens jämlikhetsplan för 2009-2011 implementeras.

2011 - Förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning adderas till den svenska grundlagen.

2014 - Försvarsmakten publicerar sin första rapport om hur situationen för anställda HBTQ-personer kan förbättras.  ÖB och Sveriges försvarsminister deltar tillsammans i Stockholm Pride.

Källa: forsvarsmakten.se