Han utvisades trots varningar – nu lever barnen i skräck och isolering

Längst bak i salen betraktar Famils fru och tre barn det kafkaliknande skådespelet. Frun har tagit med dem till rättssalen i ett försök att väcka sympati för familjens sak, men också för att barnen ska få komma till en lekplats efter rättegången. De sitter i regel fast i sin lägenhet i rädsla för att förföljas ute på gatan. Barnen nekades initialt skolgång av landets myndigheter och senare har riskerna varit för stora för att våga gå till skolan.

Familjen upplever att de lever i ett skräckvälde där säkerhetspolisen vilken dag som helst kan gripa eller trakassera dem.

Amnesty: ”Med Cop ökade repressionen”

Dagens ETC rapporterade för snart ett år sedan om hur Famil Khalilov och hans familj utvisades från Sverige till Azerbajdzjan. Med ett chartrat flygplan för nästan 2,7 miljoner kronor från Skavsta flygplats till Baku flögs familjen direkt till förföljelse.

Det var trots att Famils bror, som liksom honom är aktiv oppositionspolitiker i partiet Popular Front, beviljats asyl i Sverige på liknande grunder. Det som i praktiken skiljer ärenden åt är att brodern kunnat uppvisa att han deltagit vid regeringskritiska demonstrationer med hjälp av en bild.

Bevisningen för att söka skyddsskäl som Famil presenterat är omfattande. Bland annat har Famil tusentals följare på sin regimkritiska Facebooksida och han har varit administratör för flera regimkritiska Youtubekanaler som Migrationsverket konstaterat har tiotusentals tittare. Enligt Migrationsverket har Famil inte lyckats bevisa att hans regimkritiska arbete riskerar förföljelse i hemlandet. Migrationsdomstolen dömde på deras linje.

Att det bara månader innan dokumenterades flera snarlika fall av azerbajdzjanska oppositionspolitiker som utvisades från Tyskland och fängslades i Baku verkar heller inte ha påverkat bedömningen.

– Vi ser, åtminstone under de senaste tio åren, en stadig försämring av förutsättningarna för civilsamhällets verksamhet, och en ännu mer dramatisk försämring sedan Azerbajdzjan tilldelades värdskapet för klimattoppmötet Cop29. Med det ökade repressionen, säger Marie Struthers, chef för Amnesty Internationals Östeuropasektion, till Dagens ETC.

Hon fortsätter:

– Det innefattar att utrymmet för fredlig kritik mot statens politik har blivit kraftigt begränsat.

Vidare säger Marie Struthers att Azerbajdzjan nyligen sparkat ut både Internationella Röda Korset och flera FN-organ ur landet. En konsekvens blir att bevakningen av mänskliga rättigheter för fångar i landet begränsas.

– Vi har dokumenterat fall där det förekommit psykisk misshandel och i vissa fall fysisk misshandel. Det har rapporterats av de frihetsberövade själva och deras familjer vid besök, Nu när Röda Korset inte längre finns i landet blir det ännu svårare att oberoende verifiera förhållandena, avlutar Marie Struthers.

Enda skolundervisningen kommer från Sverige

Efter åtta år i Sverige har alla i familjen Khalilov lärt sig svenska. Två av barnen är födda i Sverige. Den enda skolundervisning de får är från ett pensionerat par i Småland som skickar skolböcker. Trots obligatorisk skolplikt i Azerbajdzjan har myndigheterna ignorerat familjen.

– Den äldsta dottern har precis klarat sexans mattekurs, säger Katarina Lerman Törngård som har regelbunden kontakt med familjen.

Senast skickade hon Sagan om ringen-trilogin för läsning på svenska.

– De sitter fast i den där lägenheten dagarna i ända. Familjen har varit skuggad och förföljd sedan första dagen. Myndigheterna bara väntade på en anledning att fängsla Famil, säger hon till Dagens ETC.

Kontakten med Katarina har visat sig vara en livlina för familjen Khalilov som saknar inkomster i Azerbajdzjan. Den som är jagad av Säkerhetspolisen kan i praktiken inte få ett vanligt jobb. Att barnen nästan aldrig lämnar lägenheten gör också att föräldrarna är låsta vid att ta hand om dem i hemmet.

Sverige nekar ansvar

Migrationsverket har inte kunnat kommentera fallet förrän nu eftersom det saknats fullmakt. Efter att Famil flyttades från häktet till husarrest på grund av sviktande hälsa, kunde vi slutligen få fullmakt från honom som godkänts av en handläggare.

Efter att en sakkunnig på Migrationsverket gått igenom ärendet konstaterar de att myndigheten inte kan klandras. De anser att det gick för länge sedan familjen anlände till Azerbajdzjan och att Famil Khalilov greps. De kallar det för en ”framåtsyftande bedömning”:

”Migrationsverket är av uppfattningen att när så lång tid förflutit som tio månader i det här specifika fallet så är det inte längre de omständigheter som gäller som var de som Migrationsverket hade utgått från i sin prövning.”

Beskedet kommer trots att förföljelsen mot familjen började från första dagen. Dessutom gick det nio månader från att de landade i Baku i slutet av juli 2023 till att han greps i maj 2024.

Den svenska ambassaden i Baku var initialt inblandad i familjens återvändande. Det skedde dels genom att bistå med födelseattest från Sverige, dels genom ett begränsat påverkansarbete för familjens rättigheter. Enligt Katarina Lerman Törngård, som envist engagerat sig för familjen, har det dock inte givit något resultat det senaste året.

Med det sagt finns det inget som tyder på att vare sig svenska myndigheter eller regering tar något ansvar för familjen Khalilovs mardrömsöde.

“Uppenbart att Migrationsverket misslyckats”

Det är ett öde som har kunnat undvikas. Det menar Miran Kakaee som är advokat och specialiserad på asylrätt. Han har gått igenom hela ärendet innan intervjun. Till Dagens ETC säger han att han är kritisk mot Migrationsverkets bedömning.

– Det finns flera konkreta indikationer på att den rättsprocess som pågår i Azerbajdzjan är kopplad till de omständigheter och skäl som Famil redogjorde för när han ansökte om asyl i Sverige, säger Miran Kakaee som fortsätter resonera att det inte är en isolerad händelse:

– Vi kan ju se att det sker en tydlig repressiv upptrappning i Familjs fall, från att familjen utvisas till att barnen nekas skolgång, till att polisen börjar ha span på och skuggar familjen till att de slutligen griper Famil. 

Slutligen ifrågasätter han att Migrationsverkets resonemang om att de anser att det gått för lång tid mellan utvisningen och gripandet.

– Nio månader är i sammanhanget en väldigt kort tid, och det kortaste uppehållstillståndet du kan få på grund av ett skyddsbehov är 13 månader, så jag har väldigt svårt att köpa Migrationsverkets resonemang. Det är uppenbart att Migrationsverket dessvärre misslyckades med att göra en adekvat framåtsyftande riskbedömning i det här ärendet.