Liam kommer från en problemtyngd familj där det finns psykisk ohälsa och kriminella element. När Adrian Kempe ringer upp en nära anhörig för att presentera sig i sin nya roll skär det sig omedelbart.

– Hon vräkte ur sig att jag var psykopat och att jag förstört Liams liv, och sa: ”Jag kommer att ställa till det för dig, du kommer att få ångra att du blev förvaltare”, minns Adrian Kempe.

Hotet gör att han meddelar överförmyndarnämnden i Eskilstuna om att han vill bli befriad från uppdraget, bara veckor efter att han tagit på sig det. Nämnden avslår inte, men:

– Min begäran bara låg där. När jag efter en tid undrade hur det gick, sa de: ”Nej, men du förstår väl att du inte kan hoppa av förrän vi har hittat en ny?” Då blev jag upprörd och kände att det här blir jättejobbigt.

Attackeras med Morakniv

Kort därefter blir hans bil repad. Och någon stoppar hundbajs i brevlådan. Adrian Kempe beskriver det som konstigt men kopplar inte ihop händelserna med Liam och förvaltarskapet. Inte förrän knivattacken i mars.

Adrian hade precis parkerat bilen utanför sitt lägenhetshus i centrala Katrineholm när en främling plötsligt stormar ut från källarporten. Mannen skriker ”nu jävlar!” och är beväpnad med en Morakniv. Han rör sig snabbt och målinriktat mot Adrian, som värjer sig, faller baklänges och kommer undan med ett skärsår i handen och blåmärken. Anfallaren springer därifrån.

Han högg mot magen, ingen förvarning utan direkt på, det gick så fort.

– Det var tydligt att han hade väntat på mig. Han högg mot magen, ingen förvarning utan direkt på, det gick så fort, säger Adrian Kempe, som är helt övertygad om att knivmannen är en av Liams nära släktingar.

Släktingen finns med ett flertal punkter i belastningsregistret för bland annat narkotika- och knivbrott. Efter händelsen, som polisanmäls, går Adrian Kempe runt och är rädd. 

– Ja, det var en riktigt skrämmande känsla. Och det var ju… Jag vet inte meningen med attacken, hur det var tänkt. Allt gick från att kanske vara skrämsel, till att bli aggressivt.

Tanden slogs sönder

Sommaren 2024 kommer utan att överförmyndarnämnden befriar Adrian Kempe från förvaltarskapet. Han fortsätter vara ansvarig för allt i den hemlöse Liams liv. Och bilen blir repad – igen.

En dag i början av juni går Adrian Kempe och Liam på en av sina vanliga promenader i Eskilstuna, på ett stråk längs en cykelled. Men den här dagen är någonting annorlunda. Två män följer efter dem, allt snabbare tills de är ikapp. Adrian Kempe beskriver dem som ”stora, deffade och med guldkedjor för hundratusentals kronor, om de är äkta”. 

– Vi vänder oss om. Ena killen, rätt lång, frågar om jag är förvaltare för Liam som står bredvid mig. Jag säger att jag inte kan svara på det på grund av sekretessen. I efterhand fattar jag att det var ett dumt svar. För han klappade till mig direkt och sa ”du ska inte ha det här uppdraget”, och sedan försvann båda. 

Han får en rejäl, rak höger så att läpparna och en tand går sönder. Attacken anmäls och på polisens inrådan får han skyddad identitet. Men förvaltarskapet för Liam fortsätter trots våld, vandalisering och hot. 

– Jag har jobbat volontärt i många år. Det har gått jättebra, jag har fått beröm och gjort skillnad. Då tänkte jag att, ja, förvaltarskap är inte så konstigt. Det här sköter jag vid sidan av mitt jobb som socialpedagog. Det fick jag äta upp.

”Inte bra för någon part”

Efter attacken vänder han sig bortom överförmyndarnämnden, till domstol, för att ta sig ur uppdraget. Först nu i augusti, efter att han kontaktat Dagens ETC, avslutar tingsrätten i Eskilstuna skyndsamt förvaltarskapet med hänvisning till hotbilden. Trots att ingen vill ta över jobbet och hemlöse, utvecklingsstörda Liam därför står utan hjälp. Då har det gått sju månader sedan Adrian Kempe först krävde att bli entledigad. 

Nu orkar jag inte vara engagerad i någonting alls.

Idag känner han sig lättad – och naiv. Han förstod inte vad han gav sig in på när han ville hjälpa, och säger att han är traumatiserad av händelserna och behöver gå i terapi.

– Jag hade ingen aning om att jag kunde bli fast i förvaltarskapet. Jag har fått en obehaglig oro i livet, har släppt Frivården och alla andra frivilliga uppdrag. Nu orkar jag inte vara engagerad i någonting alls.

Så du kommer inte att hjälpa till igen?

– Nej. Det kommer jag inte.

Är du fortfarande rädd för din säkerhet?

– Ja. Det måste gå fortare om man flaggar för en infekterad situation. Det är ju inte bra för någon part. Men framför allt drabbas huvudmannen, i mitt fall Liam. Han vill bara ha ett liv. Att det ska fungera. Så det är synd. 

Stor brist på förvaltare

Ramil Maliyev är handläggare på överförmyndarnämnden i Eskilstuna och kan inte kommentera enskilda ärenden. Men han säger att bristen på ställföreträdare – samlingsnamnet för förvaltare och gode män – inte är unik för kommunen. 

Den här typen av situationer uppstår, och den som frivilligt tagit på sig uppdraget blir då ofrivilligt kvar. Ibland i över ett år. Eftersom hot, våld och missbruk gör uppdraget mindre attraktivt är det särskilt svårt att lösa situationen i fall som liknar Adrian Kempes.

– Det är stor brist på erfarna ställföreträdare. Och de är ofta de enda som visar vilja att ta sådana svåra uppdrag, säger Ramil Maliyev.

Utredning har legat i tre år

Regeringen Löfven tillsatte 2019 en utredning för att se över reglerna kring ställföreträdarskap, för att åstadkomma ett modernare, rättssäkrare system. För tre år sedan presenterade myndigheten Statens offentliga utredningar, SOU, resultatet. Bland annat föreslår utredningen att det ska bli lättare och gå snabbare att bli entledigad. Idag krävs det att man vänder sig till tingsrätten för att bli av med förvaltarskapet om ingen ersättare finns. Det vill utredningen ändra på.

Den pekar också på ett behov av professionella, anställda ställföreträdare som kan ta sig an de svåraste uppdragen så att huvudmän som Liam, som fortfarande behöver en förvaltare, aldrig behöver vara utan. Utredningen föreslår också en ny myndighet som ska öka tryggheten för både huvudmän och ställföreträdare.

Utredningen lades på remiss 2021. Där har den legat sedan dess. 

100 000 personer sköter 79 miljarder

Enligt Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för systemet, fanns det förra året 105 000 stycken ställföreträdare, alltså goda män och förvaltare. Totalt hanterade de 79 miljarder kronor åt 127 000 svenskar.

Fredrik Nilsson är förbundssekreterare för Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare, RFS, som har 4 500 medlemmar:

– Vi har nu en regering som säger att de ska jobba med trygghetsfrågor. Det gör de uppenbarligen inte för en målgrupp som behöver det. De förslag som finns är inte på plats, trots att utredningen är gammal. Vi vet inte ens vem som har politiskt ansvar för det här. Vi har försökt ta reda på det men det faller mellan Justitie-, Social- och Finansdepartementet. 

Fredrik Nilsson säger att systemet som helhet är förlegat. Bland annat är det ofta omöjligt att sköta huvudmäns bankärenden utan pappersfullmakt och bankbesök. Och dör en förvaltare eller god man måste dödsboet – som en efterlevande partner – ta över rollen.

– Det här är frågor och personer som förtjänar en statlig styrning och trygghet. Väldigt många personer får sin vardag tack vare frivilliga som hjälper till. Men de som är goda män och förvaltare, förvaltar också hur mycket pengar som helst helt oreglerat. Det finns inga enhetliga regler, det är olika i alla kommuner. Det är vilda västern.

När Dagens ETC kontaktar Regeringskansliet visar sig att frågan, och utredningen som blev klar 2021, ligger på Justitiedepartementet. Remisstiden gick ut i oktober 2021 meddelar man där, och ett stort antal instanser har lämnat synpunkter. Betänkandet bereds i detta nu och i dagsläget finns det ingen tidsplan för när det är klart.

Liam heter egentligen något annat.