På sajten www.telefonkö.se kan alla som tycker lika illa om köandet, som Martin själv vända sig för att bli en del av vad som förhoppningsvis ska bli en stark påtryckargrupp.
– Tanken med upproret är att vi ska kunna ta kontakt med de företag och myndigheter som har längst telefonköer och tala om för dem att vi är många som tröttnat på deras köer, förklarar Martin Wänerholm. Än så länge är det ingen aktör som sticker ut som någon särskild ”värsting”, utan vilka som har långa köer varierar – det kan vara både myndigheter och företag.
”Företagen borde göra mer”
Martin Wänerholm ser allra mest allvarligt på långa köer hos myndigheter. Den som inte bemästrar internet, klarar att hantera de automatiska telefonväxlarna eller som inte har möjlighet att sitta i långa telefonköer kan lätt bli utestängd från viktiga samhällsfunktioner.
För företagens del, anser han att tillgängligheten per telefon borde vara ett självklart konkurrensmedel.
– Företagen borde göra mer för att minimera köerna och jag tror de skulle vinna mycket på att plocka bort lite automatik också, säger Wänerholm. Många blir irriterade på de automatiska tjänsterna, det är bättre med äkta människor.
– Man kan ju inte göra så mycket annat medan man väntar, man måste ju vara alert och beredd att börja prata när man kommer fram. Får man dessutom lyssna på musik man inte gillar blir det ännu värre, man kan ju inte stänga av.
Bok för tråkiga väntetider
För den som vill hitta ett nytt sätt att förhålla sig till köandet har Martin Wänerholm gett ut en bok, med noveller han själv skrivit.
– Det är en bok för tråkiga väntetider, med 52 noveller av skiftande längd – alla med glimten i ögat, förklarar Martin Wänerholm.
För Martin är skrivandet en hobby han haft med sig sedan barndomen. Novellerna han nu gett ut på eget förlag har han skrivit de senaste åren.
– Jag är nöjd med försäljningen, det är fantastiskt roligt att folk köper boken, säger Martin. Jag tycker om att arbeta med språket och att skriva noveller är ett bra sätt att hålla språket levande, vid sidan av alla tekniska rapporter jag skriver i jobbet.
– Men jag har inga professionella författardrömmar. Däremot skulle jag kunna tänka mig en alternativ karriär som miljöjournalist.