Hälften av alla de före detta barn- och fosterhemsbarn som söker ersättning från staten för vanvården de utsatts för har fått avslag. Kritiken har varit massiv, inte minst från de experter som arbetet med frågorna, bland annat statens eget utredare i Vanvårdsutredningen, Göran Johansson.

Nu har en av de berörda bestämt sig för att stämma staten. Johnny Lindén utsattes för vanvård och kränkningar på flera barnhem under 1960-talet, men har nekats ersättning enligt ersättningslagen. Enligt stämningsansökan strider lagen mot rätten att få ett beslut överprövat i domstol – och mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

– Processen är rättsvidrig och jag kokar invärtes över hur staten har behandlat oss. På en halvtimme skulle Ersättningsnämnden avgöra mina upplevelser som barn och jag fick inte möjlighet att lägga fram bevis, berättar han.

Johnny Lindén utsattes bland annat för sexuella övergrepp av en barnhemsföreståndare. Under intervjun med Ersättningsnämnden uppmanades han berätta om övergreppen.

– De ville veta exakt vad han gjorde med mig och hur många gånger, men hur ska jag komma ihåg det, 50 år senare. Jag blev utsatt för övergrepp, punkt slut, säger han.

Men han säger att han framför allt vill driva frågan för alla andras skull. Sammanlagt 992 personer har hittills fått avslag.

– Jag gör det inte främst i egen sak, utan för alla de som inte kan föra sin talan. Många fick falska förhoppningar när staten bad om ursäkt genom en ceremoni och känner sig nu grundlurade, säger han.

Advokat Jens-Victor Palm företräder Johnny Lindén och han säger att det skulle ha stor betydelse om de vann framgång i fallet.

– Det skulle vara helt avgörande. Det är enormt många som fått avslag, väldigt många fler än i andra länder som haft liknande processer, säger han.

Han är kritisk till att det är staten själv som står för processen, när det är staten som brustit i sitt ansvar över barnen. Dessutom är det fel att besluten från Ersättningsnämnden inte kan överklagas, vilket strider mot rätten till en opartisk domstolsprövning. I stämningsansökan hävdas också att bristerna i lagens utformning och Ersättningsnämndens summariska prövning gör också att handläggningen inte uppfyller kraven på en rättvis rättegång och rätten till ett effektivt rättsmedel enligt Europakonventionens artiklar 6 respektive 13.

– Om vi skulle vinna framgång kommer alla som fått avslag kunna begära skadestånd från Justitiekanslern, säger Jens-Victor Palm.

Men målet är även att lagen ska ses över.

– Justitiekanslern kommer inte kunna betala ut skadestånd till alla tusen personer så skulle vi få rätt kommer troligtvis lagen ses över. Det vore bra eftersom det varit locket på i den här frågan, säger Jens-Victor Palm.

Justitiekanslern har idag fått ta del av stämningsansökan och om JK inte vill nå en uppgörelse, vilket Jens-Victor ser som osannolikt, går stämningen till Högsta domstolen.