Men för Västeråsbon Qla Zetterberg, 40, är lajvande något mycket mer än bara en hobby – det är en livsstil. Inte bara det – när ETC Västerås träffar honom över en kaffe berättar han att han under många års tid har kommit att se lajvande som ett ovärderligt sätt att engagera människor i samhällsdebatten:
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Grunden var så klart i början att det skulle vara kul och lustfyllt. Men ganska snart förstod jag att det gick att använda lajvandet för att göra en hel del pedagogiska poänger, säger han.
Ett unikt namn
Qla föddes som Tony Zetterberg 1976, och växte upp i Odensvi utanför Köping. I högstadiet fick han smeknamnet ”Kula” av en lärare, och namnet blev så vedertaget att Qla i vuxen ålder tog sig det officiellt:
– Jag är en av två personer i Sverige som heter det. Min gudson heter det också, säger han med ett leende.
Qla beskriver sig själv som en ”härjig” tonåring, men när han var 19 var han med om något som skulle komma att forma resten av hans liv. Qla gjorde kommunpraktik på Svenska kyrkan i Köping, när han en dag drogs med på ett läger:
– En av prästerna sade: ”Vi ska iväg på ett rollspelsläger, häng med!” Jag hade ingen aning om vad det var, men han sade bara: ”Äh, det märker du efter ett tag!”, minns Qla.
– Dels spelade vi bordsrollspel som ”Drakar och demoner”, men vi gjorde också ett lajv om druider på Irland. Ett bra lajv är som att se en riktigt bra film, eller läsa en riktigt bra bok. Efteråt tänkte jag: ”Men jag är ju pedagog, det här borde ju jag kunna göra!”, fortsätter han med ett litet skratt.
Välkänt lajvansikte i Västerås
Sagt och gjort. De senaste åren har Qla blivit ett välkänt ansikte i Västerås med omnejd. Som lajv- och församlingspedagog har han arrangerat otaliga lajv för Svenska kyrkan och Lajvverkstadens räkning sedan 22 år tillbaka. Just nu leder han ”Reformation pågår”, en interaktiv föreställning på Domkyrkan i Västerås som vänder sig till elever i klass 5 och 6. Många av lajven har Qla dessutom själv varit med om att skapa, ofta tillsammans med medarbetare på Lajvverkstaden:
– Man gör först en ramberättelse, och i den berättelsen bestämmer man om det ska utspela sig i dåtid, nutid eller framtid och vilka roller som ska spelas, säger han.
– När man gör ett lajv bestämmer man också vad det är man vill uppnå med det. Vill man skapa en jättehäftig känsla och få deltagarna att känna att de är i ”Game of thrones”, eller vill man till exempel göra ett lajv om ett Sverige som ett matriarkat – för att kunna vända på perspektiven och få ökad förståelse för det förtryck som kvinnor utsätts för, fortsätter Qla Zetterberg.
Lajv som på olika sätt tar upp frågor som jämställdhet, rasism och miljö brinner Qla extra mycket för:
– I början sysslade jag mycket med rättvisefrågor om fattiga och rika. Sedan har det där utvecklats mer och mer, och jag tror att det är ett jätteviktigt instrument för att kunna förändra världen, säger Qla.
– Ett lajv som jag tycker om att göra är ”Tingsrättvisa”, som handlar om ett medeltida ting där man spelar bonde, borgare eller adel. Det lyfter fram den orättvisa som fanns på den tiden, att en bondes röst till exempel inte var lika mycket värd vid ett ting. Diskussionen som brukar uppstå efteråt är väldigt intressant: är alla människor lika värda i dag? Många barn svarar ja, men hur är det med barnen som drunknar i Medelhavet? På så sätt kan man få barn att tänka större, fortsätter han.
”Jag har lärt mig tänka utanför lådan”
Qla Zetterberg berättar att han kommer att fortsätta med lajv i olika former så länge han lever. En gång i tiden var han en stökig tonåring – men lajvandet förändrade honom som person i grunden:
– Det har format mig jättemycket. Jag har fått en ökad empatisk förmåga genom att lajva, jag kan enklare förstå andras känslor och argument, säger han, och fortsätter:
– Det andra är att jag har lärt mig att tänka utanför lådan på ett annat sätt. Om jag kan göra ett lajv som utspelar sig tusen år i framtiden på ett rymdskepp kan jag också tänka tankar som inte har tänkts förut. Perspektiven blir annorlunda.