– Jag har känt i några år att jag verkligen ville göra värnplikten Det kändes som en bra erfarenhet, man lär sig att ta hand om sig själv, att samarbeta med andra, och jag hade hört från folk som gjort det att det var kul. Jag tänkte också att jag kanske kunde skapa mig en karriär inom försvaret, säger han.

Men i början av juni får Simon ett brev från Plikt- och prövningsverket, den myndighet som utför säkerhetsbedömningar av värnpliktiga. I det står det att hans inskrivning ska upphöra. Och: ”På grund av de uppgifter som framkommit om dig vid säkerhetsprövningen har Försvarsmakten fattat ett beslut i ärende om säkerhetsprövning som innebär att du inte får vara placerad i säkerhetsklass”. Numer räknas alla befattningar inom Värnplikten som säkerhetsklass. Brevet betyder alltså att Simon inte får göra lumpen. Vad som gör att han inte klarar säkerhetsprövningen får han inte veta.

– Jag blev väldigt förvånad, jag har inte begått något brott eller något annat som skulle kunna göra mig till en säkerhetsrisk, men det gick inte att få veta varför de gjort den bedömningen, säger han.

Ingen chans att förklara

I det första brevet från Plikt- och prövningsverket står det att Simon har rätt att lämna sina synpunkter i ärendet. Han gör också det, men det är svårt att argumentera för sin sak när han inte vet vad deras bedömning grundar sig i.

– Jag får ju ingen chans att förklara mig, ingen säkerhetsintervju för att ge min bild, eller kunna försvara mig. Det kändes väldigt surt.

Simon försöker få svar från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten om varför han stoppas från värnplikten. Men något mer svar än att de inte kan ge besked i enskilda ärenden får han inte. Två veckor senare kommer istället det slutgiltiga beskedet: hans plats är återkallad. Det går inte att överklaga. Simon tror själv att skälet att han portas från lumpen är hans iranska bakgrund. Han är själv född och uppvuxen i Sverige, men hans föräldrar är invandrade från Iran. Hans pappa bor där numera i ett hus han ärvt från sin mamma, och Simon har dubbla medborgarskap.

– Jag har absolut ingen lojalitet till Iran. Och varken jag eller min familj stöttar den iranska staten, det skulle vi aldrig göra. De hade kunnat få mitt iranska pass.

Han kan ändå inte se att det finns någon annan förklaring än hans iranska bakgrund.

– Jag antar att de tänker att jag har större möjlighet att hjälpa den iranska staten. Eller att de ser mig som sårbar eftersom den iranska staten skulle kunna hota mig med att slänga in min pappa i fängelse eftersom han bor där.

Går miste om jobb

Oavsett anledning får bedömningen konsekvenser för Simon. Även på längre sikt. När han inte får göra värnplikten försvinner hans möjlighet till karriär inom Försvarsmakten. Dessutom är han rädd att samma bedömning kommer göras för andra säkerhetsklassade yrken.  

–  Jag ville verkligen göra det här, och att jag också lär gå miste om flera andra jobb som jag funderat på, som polisen till exempel, känns väldigt jobbigt. Jag nekas en massa möjligheter och har ingen makt att förändra det. Det känns så fel. Jag identifierar mig som svensk lika mycket som alla andra.

"Signalen det sänder är katastrofal"

Den som ska göra värnplikten, eller söker jobb i andra säkerhetskänsliga verksamheter, måste alltid genomgå en säkerhetsprövning. Men Säkerhetspolisen, Säpo, menar att den prövningen behöver bli hårdare. Förra sommaren gjorde de en hemställan till regeringen där de skriver att det är särskilt viktigt att de med dubbla medborgarskap eller kopplingar till länder som ”bedriver säkerhetshotande verksamhet” i Sverige kontrolleras hårdare. I sin årsrapport pekar de särskilt ut Ryssland, Kina och Iran som sådana länder.

Enligt Ardalan Shekarabi, tidigare socialminister som själv har rötter i Iran, har Säpos hemställan redan fått följder, även om den ännu inte lett till något politiskt beslut.

– Det har fått stora konsekvenser, inte minst för iranier. Många säkerhetsutövande myndigheter och företag som genomför säkerhetsprövningar har fått en mycket mer restriktiv syn på folk med rötter i Iran. Personer som är födda här har börjat underkännas i säkerhetsprövningar, säger han.

Går inte att säga upp

Det gäller även unga som vill göra värnplikten. Ardalan Shekarabi har själv blivit kontaktad av många som liksom Simon fått sin plats indragen.

– Jag har fått flera mejl till mig från sådana som vittnar om det här. Signalen det sänder är katastrofal. Det vi behöver i Sverige är starkare gemenskap. Värnplikten bygger på idén att vi alla har samma rättigheter och skyldigheter att försvara vårt land. Blir signalen att gruppen med iranska föräldrar inte är en del av den gemenskapen, då kan vi få allvarliga problem.

Även Försvaret har skärpt sina säkerhetsbedömningar. Den som har dubbelt medborgarskap i Iran, Ryssland, Kina, Vitryssland och Syrien, kan nekas att göra värnplikten, säger Sven Westborg, ansvarig för värnpliktssektionen hos Försvaret. 

– Det är länder där man bedömt att hotbilden har ändrats. Det dubbla medborgarskapet utgör en sårbarhet både för den enskilda och för Försvaret. När det gäller Iran görs en bedömning från fall till fall. Den som har familj i hemlandet får dock i regel inte göra värnplikten.

Varför då?

– Det kan handla om att man hotar att utsätta släkten som är kvar i hemlandet om man inte lämnar den information Iran vill ha. Iranska medborgare kan heller inte säga upp sitt medborgarskap, så det är problematiskt. 

Hur ser du på att många unga därmed inte får chans att göra värnplikten, bara för att deras föräldrar är födda i ett visst land?

– Så är det tyvärr. Det blir ett problem för unga med som verkligen vill göra värnplikten och har goda intentioner. Men har du för mycket kopplingar till ett riskland ska vi inte utsätta varken Försvarsmakten eller den enskilda för den risk det innebär.