BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det föll sig naturligt för mig som sommelier. Jag har framför allt undersökt hur stor del av det dagliga kaloriintaget som kommer från dryck och har därför tagit reda på vad de 2 000 personerna har druckit, från vatten till vin och allt däremellan.

Ålderskategorier

Han har indelat personerna i fyra olika ålderskategorier för att se om dryckesvanorna skilde sig åt mellan dem. Och det gjorde de. I den yngsta gruppen från 18 till 30 år drack man mer lightprodukter och energidryck än bland äldre och bland pensionärerna var konsumtionen av lättöl högre än bland yngre. För ålderskategorin 31 till 64 år visade det sig att alkoholkonsumtionen var högst där. 

– Det stöds även av andra studier och är inte så konstigt. Då har man bättre ekonomi och köper dyrare bilar och bor i finare hus. Kort sagt kan man konsumera mer och det gäller även alkohol

Henric Scander såg även oväntade samband.

 – Till exempel att tedrickare visade sig samtidigt gilla lightprodukter mer än genomsnittet. Tedrickare är generellt sett mer hälsomedvetna och tror väl kanske att det är nyttigt.

Att lightläsk skulle vara nyttigt håller han inte med om. 

 – Personligen tror jag inte på lightprodukter för att gå ner i vikt. Även om det är färre kalorier så smakar det sött och så länge behovet av söt smak finns så vill man ju tillfredsställa det och kan ge efter för en kokosboll eller liknande när sötsuget sätter in. Att dricka vatten är det bästa.

Dricker alkohol

När det gäller hur vi svenskar dricker alkohol så visade det sig att de kontinentala dryckesvanorna inte har slagit igenom på bred front, trots alla skriverier om att svenskarna har slutat att supa till på helgen till förmån för dagligt drickande i mindre mängd.

– Alkohol är nästan uteslutande en helgkonsumtion. Den är otroligt mycket högre på helgerna och den ökning som har skett på vardagar har tillkommit så att hela alkokonsumtionen har ökat.

Huvudmålet med undersökningen var inte alkoholkonsumtion utan hur mycket av kaloriintaget som kommer från dryck. Henrik Scander har tittat på när på dagen vi dricker i oss mest kalorier.

 – I samband med måltider visade det sig att kaloriintaget var lägst till lunchen. Det beror nog på att många dricker vatten till lunchen. Vid frukost var det högre främst beroende på all juice som dricks då, men allra högst var det vid middagen.

Men överraskande nog var kaloriintaget via dryck inte högst i samband med mat.

– Drickandet mellan måltiderna står för det högsta energiintaget. Man tar en öl, en cola eller något annat mellan målen och mängden kalorier som svenskarna dricker i sig kommer faktiskt mest från detta mellanmålsdrickande.

Henrik Scander vill med sin forskning utveckla sommelieryrket så att de blivande vinexperter han utbildar på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan ska få nya perspektiv.

– Det är viktigt att vinkypare blir medvetna om hur mycket energi fyra glas vin till en måltid är. Traditionellt handlar sommelieryrket om att kombinera mat och dryck till en smakupplevelse, men jag vill att också effekterna av drycken ska ingå i kunskapen. Dryck är lika viktig som mat för den som vill tänka på hur många kalorier man får i sig och sommelieren bör kunna svara på det om gästen undrar.

Han har även andra tankar om sommelieryrkets framtida roll.

– Varför inte en sommelier på äldreboenden? Nu får de äldre ofta saft till maten för att få i sig energi. Vad har de gamla druckit till maten i hela sitt liv tro? Knappast saft. Det är ju jättekonstigt att servera det till mat!? En sommelier som vet att kombinera mat och dryck så att det blir gott och samtidigt har kunskap om hur mycket energi drycken står för i måltiden vore perfekt. Det vore något att satsa på i framtidens äldreboenden, säger Henrik Scander.