En av arbetarna i hallen är 61-årige Håkan Imstedt. Han står och svetsar på en grävskopa som gått sönder under bygget av den nya Hisingsbron. Han är en av 20-talet fastanställda varvarbetare på Gotenius varv.
– Jag började här för två år sedan, men har jobbat på varv under hela mitt liv. Jag var på Cityvarvet innan, men fick en anställning här som 60-åring. Det känns helt fantastiskt att det är möjligt vid min ålder, säger han.
Flera gånger under sin karriär har han provat att jobba med annat, men varje gång har han studsat tillbaka till varven.
– Det är som att man sitter fast i ett gummiband, man längtar tillbaka. Det är lite brötigt, men vi som jobbar här gillar det, säger han.
Andan är viktigast
Han är inte ensam om att känna en viss nostalgi kring varvsstaden Göteborg. En annan är Mats Gotenius, vd för varvet som han ärvt av sin far. Det gör att han har dubbla band till den verksamhet som han styr.
– Att driva familjeföretaget som min pappa grundade vidare går hand i hand med att föra varvstraditionen vidare. För mig har det alltid varit viktigare att driva det vidare i samma andra än att maximera vinst, även om det självklart måste vara lönsamt, säger han.
Men även om affärerna går bra just nu, med full beläggning- i de båda flytdockorna, så kämpar han i motvind när det gäller att upprätthålla bilden av en levande varvsstad. Många göteborgare tror att varvsstaden dog den där dagen i maj 2015 när de sista arbetarna lämnade City-varvets område.
– Många ser den öde tomten med kranarna och hör samtidigt alla diskussioner om meningen med att ha dem kvar och då börjar det på allvar bli så att många glömmer bort att Göteborg varit och är en varvsstad, säger Mats Gotenius.
Framför allt är han irriterad på media och alla de artiklar som varit under Cityvarvets kamp mot bristande lönsamhet. Ofta handlade de om krisen för Göteborgs sista varv.
– Vi blev inte omnämnda överhuvudtaget och det reagerade vi väldigt på. Hur stora fartyg måste man ha kapacitet att kunna hantera för att räknas som varv? Vi gör samma sak och är ett Cityvarv i miniatyr med samma yrkesskrån, säger han.
Verksamheten på Ringön ligger mer i skymundan jämfört mot Cityvarvets placering, vilket gör att färre märker av att de finns. Därför är Mats Gotenius- extra glad nu när det stora -svartvita hotellfartyget M/S Astoria ligger i en av dockorna inför sin flytt från Göteborg till Sundvall.
– Det är ett stort objekt som gör att många som passerar på bron ser att vi finns, säger han.
”Måste finnas en beredskap”
Frågan om varför det är så viktigt att Göteborg fortsätter vara en varvsstad har ett givet svar för Mats Gotenius. Men det handlar mer om praktiska skäl än rent nostalgiska för att en tradition ska värnas.
– Nordens största hamn måste ha reparationskapacitet. Det måste finnas en beredskap om något fartyg havererar. Det här är inget levande museum utan en kommersiell verksamhet som bygger på att våra tjänster efterfrågas, säger han.
Han menar att eftersom Göteborg som stad vill komma allt närmare vattnet genom olika satsningar, kommer det alltid att behövas ett varv för att underhålla exempelvis bostadsplattformar och båtar i staden.
– Det är exempelvis bogserbåtar som måste kunna få sitt underhåll samtidigt som Trafikverket får sina färjor underhållna av oss, de är en av våra största kunder.
Faktum är att verksamheten går såpass bra just nu att kunderna efterfrågar en större kapacitet när det gäller storleken på varvets flytdockor. Men varvet begränsas av både Götaälvbrons klaff samt bygget av den nya Hisingsbron. När den står klar omkring år 2021 öppnas också en möjlighet för varvet att utöka sin verksamhet.
– Öppningen i bron kommer att bli bredare jämfört mot i dag, vilket gör det möjligt att ta hit en bredare docka, säger Mats Gotenius.
”Halv seger – och halv förlust”
Men bygget av den nya Hisingsbron höll på att bli döden för Göteborgs sista varv. Det eftersom bron kommer att ha en begränsad seglingsfri höjd även när den är öppnad. Mats Gotenius fick uppvakta både kommunalrådet Johan Nyhus (S) med ansvar för trafikfrågor och trafikdirektören Stefan Eglinger för att få en högre höjd på bron.
– Det blev en halv seger och en halv förlust. Först skulle den bara gå att öppna till 28 meter och det hade varit för lågt för många handelsfartyg. Men nu går den att öppna till 32 meter och då kommer våra kunder in, men inte Barken Viking och ostindiefararen Götheborg som måste riggas av först, säger han.
Under förra året lyckades Gotenius varv förnya sin tomträtt till 2045, vilket Mats Gotenius menar tryggar deras framtid. Vad som dock oroar honom är vad som händer både i Frihamnsområdet och på Ringön. Han tycker att bygget av den helt nya stadsdelen i Frihamnen kryper allt närmare deras varvsområde.
– Jag är rädd för att det blir förfinat med glashus och kontor som gör att ett varv som funnits här i alla tider inte längre passar in, säger han.
Bygge och graffiti oroar
Ringön kommer att förändras parallellt med utvecklingen av Frihamnen. Men samtidigt har kommunen sagt att Ringön ska få utvecklas i sin egen takt utan alltför storslagna planer. Staden vill att området behåller sin karaktär, inte minst eftersom det blommat upp en hel del kulturrelaterade verksamheter i form av konstnärsateljéer, gallerier och replokaler. Många har benämnt området som stans senaste hipstermekka, bland annat på grund av festivalen Ö-festen som blir större för varje år. Men det är en utveckling som Mats Gotenius är kluven till.
– Det finns en bild av att det är konstnärerna och graffittin på väggarna som ska rädda det förslummade Ringön, men då glömmer man bort att det är 3 000 människor som har sina jobb här på dagarna. Missförstå mig rätt, men räddningen är tyvärr inte konstnärer och gångstråk, det är bättre tillfartsvägar, säger han.
Graffittin på väggarna runt om i området uppskattas av många, men Mats Gotenius berörs snarare illa av det.
– Jag tycker snarare att det bidrar till att slumma ner. Det är ofta illegala fester här i området på kvällar och nätter och den utvecklingen är jag inte glad i. Jag har inget emot konstnärernas verksamheter, bara det inte leder till svartklubbar, droger och annan brottslighet, säger han.