– Omsättning var endast 40 miljoner. Jag möttes av en idéburen verksamhet med en ägare som var väldigt aktiv.
Fokus på pengar
Under hans tio år i ledningsgruppen växte koncernen snabbt till att idag omsätta 1,5 miljarder kronor. Göran Hedström var i högsta grad delaktig i öppningen av ett stort antal skolor och förvärv av andra friskolor. En hög lön, känslan av makt och ett stimulerande jobb fick honom att köra på utan att reflektera över vart företaget var på väg.
– Det var fantastiskt kul att komma till en nystartad skola där elever och lärare känner sig som pionjärer. Men jag förblindades av de positiva delarna.
I takt med att koncernen expanderade växte också tvivlet.
– Från början sa vi att vi skulle vara annorlunda och ta ut svängarna men med tiden blev de orden bara ord. Jag började ifrågasätta vart vi var på väg.
Göran Hedström vill inte att namnet på skolkoncernen ska stå med i artikeln.
– Jag vill prata om strukturproblemen, inte peka ut en enskild koncern. Jag tror denna utveckling gäller även många av de andra koncernerna.
Skoldebatten liknar allt mer ett skyttegravskrig och Göran Hedström vill inte ansluta sig till någon av sidorna. Att skolföretagen gör vinst eller ger utdelning till aktieägarna är inte huvudproblemet, anser han, utan att fokus förflyttas från verksamhet till pengar.
– Jag är definitivt mest orolig över de stora koncernernas kraftiga expansion. De fem största har ökat sin omsättning med 50 procent de senaste fem åren. När Skolinspektionen inte ens kan få reda på vem ägaren är då är det något som är fel.
Skär i kostnader
Han skäms för att ekonomin prioriterades men de riktigt stora problemen som mobbing och utanförskap hamnade i skymundan.
Marknadsskolans kritiker brukar hävda att koncernerna driver upp lönsamheten genom att skära i kostnaderna. Flera studier har visat att friskolor har färre lärare per elev än de kommunala skolorna. Dessutom har lärare i den privata sektorn lägre utbildning och sämre lön, enligt en färsk rapport från Riksdagens utredningstjänst.
– Den strategin känner inte jag igen från det bolag jag jobbade för. Vi var väldigt rädda för att få dåligt rykte. Fuskar du och snålar kan du brännmärkas snabbt. Sedan tar det lång tid att bygga upp ryktet igen. Hos oss var den stora frågan hur vi får fler elever. Vårt stora fokus var intäkter.
Ungefär 73 procent av en grundskolas kostnader består av personal (57 procent) och lokalkostnader (16 procent), enligt Göran Hedström. Det innebär att 27 procent är rörliga kostnader där skolmåltider utgör den största kostnaden (6 procent). Skolorna mottar i snitt en skolpeng på 97 000 kronor per elev. Det innebär att skolans fasta kostnaderna utgör cirka 71 000 kronor.
– Varje ny elev i en skola innebär ett tillskott på 71 000 kronor så länge man inte behöver öka de fasta kostnaderna. Om skolan lyckas locka en ny elev per klass i en F-9 skola med två klasser per årskurs innebär det ett tillskott på 1,4 miljoner per år. Det är mycket pengar.
Dyr marknadsföring
Att prioritera marknadsföring blir därför en självklar strategi. Friskolorna anställer kommunikatörer, har superproffsiga brochyrer och påkostade hemsidor. Det som säljer är om skollokalerna inte ser ut som traditionella lokaler eller att lärarna inte ser ut som traditionella lärare.
– Man måste erbjuda någonting annorlunda men ofta på en ytlig nivå. Det kan vara hockey på skoltid eller en studieresa varje termin.
Hur stor andel av budget som skolorna lägger på marknadsföring kan Göran Hedström inte säga i detalj.
– Det är i alla fall enormt mycket mer än de kommunala skolorna.
Ett systemfel
En annan viktig faktor är skolans rykte. En skolas första år innebär stora risker. Det är viktigt att det talas om skolan på rätt sätt redan från början.
– Elever tenderar att sätta stämplar på vilka som går där. På den skolan går det bara pluggisar och där går bara invandrare. Eller där finns det folk med brottslig bakgrund. Det ryktet vill man ju inte ha.
Göran Hedström, som idag är konsult på deltid, talar om ett systemfel där skolpengen som finansieringsmodell gynnar friskolorna på de kommunala skolornas bekostnad. Han vill inte avskaffa det fria skolvalet men tror att staten måste försvåra för skolkoncernerna att växa men samtidigt vill han underlätta uppstarten för idéburna skolor.
– Jag tror att vi har mycket att lära av hur förskolesystemet fungerar. Där är det kommunen som beslutar om nyetableringar och samarbetet mellan förskola och kommun är ofta gott. Ett liknande system skulle kunna införas i grund- och gymnasieskolan.
