– Han ska också vara en kontaktpunkt för alla aktörer som vill bygga ny kärnkraft för att öka takten, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff på torsdagen. 

Carl Berglöf säger själv att han jobbat med kärnkraft i ”över två decennier” och jobbar idag på branschorganisationen Energiföretagen. Han har en bakgrund på statliga Vattenfall, och är doktor i reaktorfysik vid KTH. Han ser stora utmaningar med att snabbt få till ny kärnkraft i Sverige, men bedömer att det regeringen föreslagit är fullt möjligt. 

– Det handlar om att koordinera en stor rad aktörer på flera nivåer i samhället. Aktörer på kommunal och regional nivå, statliga myndigheter och internationellt. Och det i olika delar i landet. Det är ett stort fyrdimensionellt pussel att lägga och utmaningen blir att få alla bitar på plats, säger han till Dagens ETC. 

Regeringens plan för utbyggnaden av kärnkraften är att senast 2035 ska ny kärnkraft motsvarade effekt från två storskaliga reaktorer vara på plats. Tio år senare ska en massiv utbyggnad med runt tio reaktorer stå färdig. 

Carl Berglöf tror absolut att det är en rimlig plan. 

– Det är fullt möjligt. Men det bygger på flera saker. Att myndigheterna kan jobba effektivt och har de resurser som krävs. Att industrin levererar enligt vad de lovar. Och att vi har en leverantörsserie av kompetenser som kan försörja detta. Det är många bitar som ska komma på plats. Det kommer inte att vara en enkel uppgift. Och det är inte därför vi gör det här, för att det ska vara enkelt. Det blir en rejäl kraftsamling. Men om allting funkar så kommer det att funka, säger han. 

Reaktorstopp får man räkna med

Ebba Busch hyllar Carl Berglöfs kompetenser. 

– Han är otroligt gedigen i sin kunskap. Jag tror att han utifrån sitt kunnande kan föreslå fler åtgärder för att vi ska kunna få upp tempot inte minst i tillståndsprocesserna. Och så blir han också en väg in för alla de intressenter som är intresserade av att bygga kärnkraft i Sverige, säger hon till Dagens ETC.  

Häromdagen kom nyheten om att det är fel på en generator i reaktorn på Forsmark 2, vilket satt den på paus i minst ett par-tre veckor framåt. 

Det har varit en rad liknande problem med tillfälliga stopp i såväl Ringhals som Oskarshamn senaste året, men Ebba Busch känner ingen oro för att kärnkraften inte ska kunna fortsätta leverera och vara en robust energikälla. 

– Det är bara att titta på effekten ut jämfört med installerad effekt. Kärnkraften slår ju vindkraften med hästlängder. Det är väl möjligtvis vattenkraften som slår där i leveranssäkerhet, säger hon. 

Ser du inget problem i att det kommer sådana här pauser med ojämna mellanrum?

– Jag skulle säga så här, man vill ha så mycket kärnkraft jämnt som möjligt, men det är ju ett sundhetstecken att man har den här typen av försiktighet att det sker driftstopp. Det är ju också ett uttryck för de väldigt höga säkerhetskrav som vi har lagt på svenska kärnkraftverk och att vi snarare behöver ha mer kärnkraft än mindre kärnkraft.

Carl Berglöf menar att den här typen av stopp alltid har inträffat inom kärnkraften. 

– Det är inget konstigt. Det nya är att det får nationell uppmärksamhet när det händer. Men det är också förståeligt eftersom det kan få påverkan på elpriset, och det påverkar hushållens ekonomi. Men detsamma händer ju när vindkraften går upp och ner. Man måste se till helheten, säger han.

Är kärnkraften så robust som krävs? 

– Absolut. Kärnkraften levererar el. Sen kan det vara enskilda reaktorer som behöver gå ner ibland, men det är en väldigt stabil bas för vårt elsystem. 

Han lyfter även fram den förändrade synen på ny kärnkraft och pratar om att det finns en internationell rörelse kring ny kärnkraft som Sverige bör kroka arm med. Samtidigt lyfter han också betydelsen av en fortsatt satsning på vindkraften parallellt. 

– Kärnkraft är inte svaret på allt. Det är inte en snabb lösning, det är en lösning som kommer på sikt och då behöver det komma till andra saker också, till exempel vindkraft. Men en färdplan för kärnkraft är också en färdplan för vindkraft. Kärnkraften bidrar med systemstärkande egenskaper, som hjälper till att ansluta mera vindkraft. Vi behöver både kärnkraft och vindkraft, säger Carl Berglöf.