Solen värmer fortfarande, en yogaklass sträcker sina händer mot skyn, en äldre man i gubbkeps läser en bok på en bänk. I gräset sitter juriststudenten Johan Nordqvist och berättar om de våldsbejakande nazister som han hjälper till att lagföra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tillsammans med ett tiotal andra jurister från hela landet, varav de flesta är studenter, bildar han Juridikfronten. De bedriver ett ideellt arbete som närmast kan liknas vid brottsutredningar.
Ett antal timmar i veckan går åt att granska internet efter kommentarer, bilder eller annat material som kan utgöra grund för ett åtal om hets mot folkgrupp. Han formulerar anmälningar och begär överprövningar.
– Det finns ingen myndighet som arbetar uppsökande med den typen av brottslighet. Så det finns ett behov av att allmänheten agerar. Organisationer som våran fyller ett syfte. Jag tycker att det är beklagligt att det inte görs mer, säger Johan Nordqvist.
Sedan ungefär tio år tillbaka har ett 70-tal brott inom den nationalistiska rörelsen beivrats eller konstaterats av domstol tack vare Juridikfronten.
De har bland annat sett till att samtliga ansvariga utgivare för Nordiska motståndsrörelsens publikationer – det som förut hette patriot.nu och som nu heter nordfront.se – dömts för brott.
– Hade inte Juridikfronten eller någon annan som gör det arbetet funnits, så tror jag att tonläget hade varit ännu mer uppskruvat i den typen av medier.
Några av Juridikfrontens företrädare har under åren fått motta hot och obehagliga samtal och mejl, men Johan Nordqvist är inte rädd för sin egen säkerhet.
– Jag är införstådd med att det kan hända, men jag är inte rädd, absolut inte. Om jag ska vara krass: är man nazist så uppfattar man väl i någon mån hela samhället som sin fiende, så de är väl upptagna med en hel massa andra. Kanske försvinner vi i mängden.
Antirasist och aktivist är begrepp som ligger nära till hands när man tittar på Johan Nordqvists gärning. Men det är bara etiketter, tycker han. Han drar sitt strå till samhällsstacken och lägger fokus på den uppgift som har tillfallit honom.
– Om någon vill kalla oss en antirasistisk rörelse så står det dem fritt, det är väl inte en benämning som det finns någon anledning att motsätta sig. Men vi fokuserar på juridiken. För egen del går jag inte omkring och pratar om mig själv som varken aktivist eller antirasist utan låter arbetet tala för sig självt.
I det nationalistiska lägret ses Juridikfronten som rättshaverister långt ut på vänsterkanten.
– Om något är det väl ganska extremt att se det som politiskt att anmäla uppenbara brott. Det är väl knappast ens en höger- eller vänsterfråga i det här fallet, utan det finns en lag och vi försöker se till att den efterlevs.
Johan Nordqvist vill hellre prata om juridiken. Han går igång på det juridiska finliret och kan sväva iväg i förklaringar om praxis, processer och paragrafer.
– Det är intressant juridisk materia som vi jobbar med, framför allt hets mot folkgrupp-bestämmelsen, även om det ibland flyter in på annat också. Nyligen hade vi några anmälningar som gällde ett antal podcasts av olika personer eller organisationer inom den nationalistiska rörelsen. Då finns det bestämmelser som säger att om du live-sänder en podcast över internet så kan det likställas med ett radioprogram, vilket kräver en ansvarig utgivare.
Om det är något som irriterar Johan Nordqvist så är det skenhelighet. När vi kommer in på Nordiska motståndsrörelsens medverkan under Almedalsveckan påpekar han att Sverige faktiskt har åtagit sig att förbjuda den typen av organisationer genom undertecknandet av rasdiskrimineringskonventionen.
– Det är anmärkningsvärt att Sverige i sina rapporter menar att man lever upp till konventionen genom till exempel bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Men det gör vi ju uppenbarligen inte, eftersom vi har nationalsocialistiska organisationer som marscherar på gator och vars ledare öppet pratar om exempelvis ”judefrågan”, säger han och påpekar att förbudsfrågan är väldigt komplex och att han inte själv har en grundmurad hållning i den.
Hets mot folkgrupp är en bestämmelse som går att kringgå eftersom det handlar om vilka ord man yttrar och på vilket sätt man yttrar dem, med en praxis som utvecklas långsamt. Om du vet hur du inte får yttra dig är det helt enkelt möjligt att säga samma sak fast med andra ord.
– Om Sverige inte har för avsikt att leva upp till konventionen kanske man ska tona ner den självgoda hållningen, säger Johan Nordqvist.
Dessutom händer det att Juridikfronten stöter på åklagare och polis med bristfällig kunskap om hets mot folkgrupp-bestämmelsen. I värsta fall leder det till att förundersökningar som skulle kunna leda till fällande dom i stället läggs ner.
Ett nyligt exempel är en förundersökning mot en person som poserade i en tröja med den antisemitiska texten ”Död åt ZOG”, ett begrepp som enligt praxis anses vara hets mot folkgrupp. Juridikfronten överprövade saken och mycket riktigt togs fallet upp igen.
I sina filterbubblor lever många i ovisshet om vad som yttras i internets mörkbruna hörn – hyllningar av Adolf Hitler och rent rasistiska uttalanden om ”undermänniskor”. Men Johan Nordqvist doppar tårna i dessa grumliga vatten flera gånger i veckan.
– Oftast är det så att jag är lite frånkopplad. Det är så taffligt formulerat eller så uppenbart dravel att det är svårt att ens ta på allvar. Men ibland slår det mig ändå hur hätsk tonen kan vara och vilket hat som ligger bakom. Man kan inte sitta för många timmar i sträck och ta in sådant material.
Men ändå fortsätter han och hans juristkamrater den systematiska granskningen av den högerextrema bubblan, tweet för tweet och sajt för sajt.
