– Det är som en trött 80-talsfabrik här nu, säger Erik Helgeson, ledamot i Hamnförbundets styrelse och anställd i den intillliggande Roro-terminalen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Man går in och gör det man ska, men det finns inte något riktigt driv. Vi har sett att folk söker sig härifrån, det har ju i princip aldrig hänt innan. APM har lyckats ta väck arbetsglädjen och engagemanget för att utveckla verksamheten.
Martin Berg, även han styrelseledamot, håller med. Han arbetar själv för APMT och säger att stämningen på terminalen har förändrats.
– Förut fanns en annan anda, man ville föra saker framåt. Men folk är ganska tuktade i dag så det blir inte på det sättet längre.
Konflikt blev nationell storm
De senaste åren har varit intensiva för hamnarbetarna. Våren 2016 överlämnade Göteborgsavdelningen av Hamnarbetarförbundet en kravlista till arbetsgivaren APM Terminals och gick ut i strejk. APMT hade enligt facket försvårat dess arbete på flera sätt och nu ville man se förändringar.
Så småningom inleddes förhandlingar och Hamnarbetarförbundet krävde ett eget kollektivavtal på arbetsplatsen. Men LO-anslutna Transportarbetare-förbundet, som redan hade ett kollektivavtal med arbetsgivaren, gick inte med på det.
Ett år senare hade den lokala konflikten blossat upp till nationell storm. Regeringen bestämde sig för att utreda möjligheten att begränsa fackens rätt att vidta stridsåtgärder. Men kritiken från den fackliga rörelsen lät inte vänta på sig.
Den senaste vändningen i dramat kom förra månaden när de fackliga centralorganisationerna – LO, TCO och Saco – tillsammans med Svenskt näringsliv lade fram ett eget lagförslag för att förekomma den statliga utredningen. Facken ville nu se samma sorts förbud som flera av dem man tidigare rasat mot. De hade kommit överens med arbetsgivare om hur lagen borde ändras ”så att det blir tydligt att ett företag som omfattas av kollektivavtal kan räkna med fredsplikt”, som Svenskt näringslivs vd sade när förslaget presenterades.
”De har lagt sig på rygg”
Erik Helgeson är besviken på de fackliga centralorganisationerna, säger han, och tillägger att förslaget kommer att slå hårt mot dem också.
– De har lagt sig på rygg, köpt lite lotter och hoppas på att Arbetsdomstolen ska rädda dem från de värsta konsekvenserna.
Hamnarbetarförbundet har nyligen publicerat en egen analys av partsförslaget och trots att de hittar mycket att vara kritiska till förbereder sig styrelsen nu inför framtiden, säger Erik Helgeson.
– Vi har redan varit uträknade sex sju gånger under den här resan. Om vi lyckas tråckla oss igenom alla fallgropar som finns i förslaget och faktiskt varsla om konflikt, vilket jag tror är fullt möjligt, så kommer vi att kunna ta nya strider för ett eget kollektivavtal. Sedan blir frågan för oss vad som händer när vi väl fått det. Kommer villkoren att tillämpas för våra medlemmar?
”De har liksom ingenting”
Det Hamnarbetarförbundet vill, se, enligt Erik Helgeson, är samma avtal som Transport har, men med ett par förändringar. En av de stora frågorna är ett förbud eller begränsning av APMT:s rätt att ta in bemanningspersonal vid uppsägning av egen personal.
Förra våren varslade nämligen APMT om uppsägningar
av 160 personer. I slutändan fick nästan 70 gå. Flera av dem fick i stället timanställningar eller plockades upp av ett bemanningsföretag som erbjöd dem samma arbete igen. Men enligt Martin Berg är det jobbigaste med den pågående konflikten att flera av deras uppsagda kollegor inte har fått komma tillbaka, vare sig som timanställda eller via bemanningsbolaget.
– Det är jobbigt för alla. Man känner någon sorts skuld i det, att vi är kvar och de har liksom ingenting, säger han.
”Arbetsmiljön är en krutdurk”
Men fackets mest akuta oro är säkerheten i hamnen. I fjol antog arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar en policy om att bland annat neka Hamnarbetarförbundet möjligheten att utse egna skyddsombud.
Erik Helgeson anser att det förebyggande skyddsarbetet har försummats sedan dess och tycker inte det finns tid att vänta på ett kollektivavtal för att lösa situationen.
– Det här måste lyftas bort. Vi har sagt till arbetsgivaren att för krig mot oss om ni måste, vi klarar av det. Men arbetsmiljön kan inte användas som en spelbricka.
Han beskriver frågan som en krutdurk.
– Om vi får en olycka, som medlemmarna bedömer att vi hade kunnat förebygga om vi fått vara med, kommer det att explodera. Då kommer vi väldigt fort in i en konfliktsituation som kommer att inbegripa alla hamnar, inte bara APMT.
