Så sammanfattar Ann Isaksson, verksamhetschef på kvinnojouren Alla Kvinnors Hus, stadens arbete med våld i nära relationer.
På kvinnojouren tar man emot kvinnor som enligt socialtjänsten är i behov av skydd från sina partners. Ann Isaksson ser stora skillnader i stadsdelarnas kvinnofridsarbete. Enligt Alla Kvinnors Hus enkätundersökning saknar hälften av stadsdelarna (sex av de tolv som svarade) en budgetpost för relationsvåld, det ingår i stället i ekonomiskt bistånd eller missbruk.
– Med en egen budget kan man se hur mycket som läggs på relationsvåldsarbetet och på vad. Det är inte samma sak som missbruk eller ekonomiskt bistånd, säger Ann Isaksson, som menar att frågan riskerar att nedprioriteras i en större budgetpost.
Ojämnt bemötande
Ofta görs utredningar av oerfarna handläggare utan utbildning på området.
– Det är svåra utredningar. Ibland kan en kvinna som egentligen inte har något skyddsbehov bli kvar på vårt boende länge medan de med väldigt hög hotbild tvingas flytta, säger Ann Isaksson, som vill att relationsvåld blir en obligatorisk del av socionomutbildningen.
Enskede-Årsta-Vantör är en av de stadsdelar som har ett kvinnofridsteam. Teamet ger stöd, utreder hotbild och skyddsbehov för våldsutsatta kvinnor och barn och har en mansmottagning för männen som slår.
– De har spetskompetens på området och egen budget. Det är viktigt att det finns öronmärkta pengar till arbetet. Det är nog enklare för kvinnorna att veta vart de ska vända sig om det finns ett särskilt kvinnofridsteam, säger Lena Lundström Stoltz, stadsdelsdirektör.
Kartläggning inledd
Sedan årsskiftet har socialförvaltningen en samordnare på heltid som ska öka likvärdigheten i kvinnofridsarbetet. De har inlett en kartläggning av stadsdelarnas arbete och utvecklar ett IT-system för att få fram bättre statistik. Relationsvåldscentrum, en stödverksamhet för både offer och förövare som tidigare drivits i projekt, ska bli permanent.
Ewa Larsson (MP), vikarierande socialborgarråd, säger att den politiska majoriteten i Stockholms stadshus prioriterar kvinnofridsfrågan högt.
– Och vi har också noterat att arbetet kan skilja sig mellan stadsdelarna, så det behöver göras något nytt. Jämställdhet är en prioriterad fråga för oss, till hösten lägger vi därför fram ett nytt program för kvinnofrid, säger hon.
För att försäkra sig om att arbetet i alla stadsdelar ska bli jämlikt kommer styrdokumenten att revideras.
– Det blir en tydligare bas för stadsdelarnas arbete. Programmet som är på gång kommer också gå ut på remiss till kvinnojourerna, så att de kan komma in med synpunkter.