– Inte underligt att vi hamnar bland de sämsta i undersökningen. Det finns inga förutsättningar att lyckas.

Det är de vårdtagare som har hemtjänst mer än två timmar i veckan i Sveriges kommuner som har fått ge omdömen om hur de tycker att hemtjänsten fungerar. För att göra undersökningen lättbegriplig har Socialstyrelsen satt grönt, gult respektive rött ljus på hur hemtjänsten upplevs av vårdtagarna inom sju områden. Vid grönt ljus så är man bland de bästa i Sverige, är ljuset gult hamnar kommunen mittenskiktet och vid rött ljus är kommunen bland de sämsta. Hällefors får rött på samtliga områden.

– Vår undersökning visar vilka kommuner som behöver bättra sig, säger Kalle Brandstedt utredare Socialstyrelsen.

Datasystem ett stressmoment

Personal säger att de gör så gott de kan utifrån de förutsättningar som finns men när äldreboendena Gillersgården och Sörgården stängdes och vårdtagare istället ska bo kvar hemma, blev det mycket mer tungjobbat. 

– Hemtjänst är den billigaste vårdformen. På vårdavdelningar finns det ett bestämt antal platser och ett visst antal personal som täcker upp i förhållande till hur många personer som ska vårdas. Man får inte lägga in fler vårdtagare än det finns plats och personal för. Inom hemtjänsten finns inga sådana begränsningar utan skillnaden är att vi får springa benen av oss när det blir fler som behöver vård.

En annan förändring som stressar personalen är de olika datasystem som infördes förra året för att effektivisera tiden ute på fältet utan att dessa system tar hänsyn till verkligheten. Allt som ska hinnas med att göras på ett besök skrivs ut på speciella scheman, till exempel är 15 minuter avsatta för att klara följande arbetsinsatser hos en vårdtagare: Iordningsställande av måltid, läkemedelsöverlämning, såromläggning, egen vård, tvätt och enklare klädvård, måltidshjälp och övriga serviceinsatser. 

–Det finns ingen tid för luft i systemet. Tar ett toalettbesök längre tid än vad som står på schemat spricker tidsplaneringen i det. Men vad värre är att ingen tid för att svara på trygghetslarm finns inlagda i våra scheman. Larmar en vårdtagare måste vi åka på det och det kan bli många larm på en arbetsdag. Alla larm gör att vi får mindre tid att göra det som det står på våra scheman att vi ska hinna med.

Fackförbundet Kommunal som organiserar hemtjänstpersonalen bekräftar bilden av att larmen kan ställa till det.

– Larmen sköts från larmcentralen i Karlskoga och måste man åka iväg och svara på ett i till exempel Bredsjö så tar det en kvart att åka dit. Har sedan en vårdtagare där ramlat måste man vara två för att lyfta upp hen. Och då får man invänta ytterligare en kollega som i sin tur får sitt schema förskjutet liksom den fick ta emot larmet, säger Håkan Bergström på Kommunal Hällefors/Ljusnarsberg.

”Mycket förändringar”

Kommunal är medveten om att arbetssituationen är präglad av stress och otrivsel.

– Det har varit mycket förändringar på kort tid. Fyra olika datasystem infördes ungefär samtidigt och det innebar stor påfrestning eftersom schemat redan är tajt, säger Inger Palm på Kommunal Hällefors/Ljusnarsberg.  

De fyra datasystemen som införts gäller journalföring, tidrapporter, planeringsschema och arbetstidsschema.

– Det har varit mycket krångel och otillräcklig utbildning vilket resulterat i stress och oro i verksamheten, säger Inger Palm.

Malin Nilsson från Kommunal påpekar att det ska läggas ett nytt arbetstidschema var fjärde vecka. Det blir 13 nya scheman per år. Hon tycker att det borde räcka med ett nytt schema var sjätte vecka, om det ens ska vara så att scheman ändras hela tiden. Malin menar att det kanske är lugnare för personalen att ha fasta scheman som tidigare. Dessutom är antalet arbetspass per fyraveckorsschema fixerat vid 19 stycken oavsett om personalen arbetar heltid eller inte.

– De flesta arbetar deltid och det blir korta arbetspass om man jobbar till exempel 70 procent som fördelas på 19 arbetsdagar. Det vore bättre att arbeta längre men färre arbetsdagar för deltidare, säger Malin Nilsson.

De tre representanterna från Kommunal arbetar samtliga inom hemtjänsten och påpekar att de tycker att hemtjänstpersonalen gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar som ges. De anser att det behövs mer personal.

– När personalen mår bra gör man ett bättre jobb, säger Inger Palm.

Omsorgsutskottets ordförande i Hällefors Christina Johansson (M) fick nyligen reda på att Hällefors placerade sig bland de sämsta kommunerna när vårdtagarna svarade på frågor från Socialstyrelsen. 

– Det pågår ett värdegrundsarbete bland personalen inom hemtjänsten. Frågan alla ska ställa sig är: ”Vem är jag till för?”. Medarbetarna har numera ett större inflytande över hur arbetet ska läggas upp och det bör synas i framtida granskningar. Jag förväntar mig att de röda siffrorna ska vara borta då, säger Christina Johansson.

Fotnot: Rapporten Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län har skrivits av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.