Hallå där, Åsa Witkowsky!

– Vi började så tidigt med att arbeta strukturerat med frågan och har också utvecklat ett arbetssätt som förenar olika insatser som tillsammans bildar en helhet för att stödja våldsutsatta kvinnor. På så vis har vi förbättrat mottagandet för den som utsätts för våld.  

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vad innebär det konkret?

– Vi talar om fyra olika delar. Dels om att sprida kunskap hur allvarligt och hur vanligt det är med våld mot kvinnor i nära relationer, och för att stödja personal i hälso- och sjukvård så att de dels ställer frågor och uppmärksammar de både fysiska och psykiska uttryck som kan identifiera när någon utsätts. Sedan handlar det om rutinerna när personalen har fått reda på att våld förekommer. Att det finns ett samlat mottagande både från socialtjänst, rättsväsende och frivilligorganisationer.

– Det gäller också att förstå att samma lösning inte passar alla kvinnor. En annan viktig faktor är att följa upp och utvärdera arbetet. 

Hur ser situationen ut i Uppsala när det gäller våld mot kvinnor?

– Vi ser att det blir fler anmälningar, men det kan vara ett tecken på att kvinnor blir mer benägna att anmäla och att det så kallade mörkertalet minskar. På fler och fler utbildningar blir det dessutom obligatoriskt att också lära sig om våld
i nära relationer. 

Vad kan andra kommuner tänka på om de vill ta efter?

– Det vi vill dela med oss av är att det är olika delar som bildar en helhet. Det räcker inte med att en aktör jobbar med frågan. Det krävs också kunskap och att man följer upp de samarbeten som bildas för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld. Skyddade boenden och rättsväsende måste samarbeta och utvärdera vad de har gjort.