– Vi har närmare 200 platser, men just nu omkring 350 intagna, vilket vi löst genom att ställa in våningssängar i cellerna, säger Johan Molinder. 

Han har jobbat inom Kriminalvården i över 20 år och konstaterar att stora delar av förslagen i Tidöavtalet inneburit en omläggning av rättspolitiken i Sverige, vilket fått konsekvenser för kriminalvården och antalet intagna på våra fängelser.

– Du får längre straff för samma brott idag. Grovt vapenbrott är ett bra exempel på det. Där är minimistraffet fyra år nu, mot två år som det var förut. Det är ett straff som skärptes nyligen och det får en direkt påverkan på antalet intagna – för sitter du längre upptar du en plats under längre tid.

Andra regeringsförslag som ännu inte har införts men är på gång är dubbla straff för gängkriminella och ett eventuellt avskaffande av villkorlig frigivning.

– Det sitter många gängkriminella här på Hall, så det kommer att få stora konsekvenser för oss om det blir verklighet. 

Uppdraget inte förändrat 

Oavsett hur många ändringar som gjorts i rättspolitiken – förändringar som i praktiken leder till ett ökat tryck på landets anstalter – så har Kriminalvårdens uppdrag inte förändrats, understryker Johan Molinder. 

– Kriminalvårdens huvuduppdrag är att ta emot frihetsberövade och dömda – samt minska risken för återfall i brott och att därmed göra samhället tryggare. Men det återfallsförebyggande arbetet påverkas negativt just nu och det är kopplat till att beläggningen på våra anstalter är högre än den någonsin varit tidigare.

I Sverige sitter idag omkring 7 000 personer i fängelse. För att Kriminalvården ska ha plats för alla nya fångar som beräknas komma med regeringens åtstramade rättspolitiken behöver 23 000 nya anstaltsplatser enligt olika bedömningar tillkomma till 2033.

– Det är utmaningen vi står inför. Vi är redan dubbelbelagda och har två intagna inkvarterade i varje cell som inte är större än tio kvadratmeter. Det är ofta två personer som aldrig träffats tidigare som ska leva inlåsta på det utrymmet. Självklart uppstår det fler konflikter, mer irritation, hot och våld i den situationen. 

Våldet riktar sig både mot personal och mellan intagna. 

– Vi har fler människor att hantera på samma yta. Med det kommer tyvärr fler konflikter. 

För att undvika att våldsamma och farliga situationer uppstår ser fängelseledningen till att hålla isär interner som kommer från olika gängkonstelationer. 

– Vi har intagna från 50-60 olika kriminella nätverk här inne på Hall och det är inte sällan flera av dem ligger i dödliga konflikter med varandra. Mycket av vårt arbete går därför ut på att hålla isär dem från varandra. 

En fråga om logistik 

Det åstadkoms genom att intagna hålls på åtskilda avdelningar och slussas separerade till dagverksamheter och behandlingar genom kulvertar och korridorer i den gigantiska huskropp som är Hallanstalten. 

– Det är mycket logistik och vi får absolut inte göra några misstag i den delen. Vi har 15 avdelningar med intagna som aldrig får träffa varandra. När vi ska flytta dem i grupper till de aktiviteter de har under dagarna får man ta det i etapper och låsa in dem där de ska vara. 

Ledningsgruppen på Hall behöver också hålla stenkoll på vad som sker på utsidan mellan kriminella grupperingar för att förhindra uppblossade konflikter på insidan. Det är ett kunskapsinhämtande uppdrag som pågår dygnet runt. 

– Vi följer utvecklingen, för relationerna mellan de här kriminella nätverken förändras hela tiden. Vissa nätverk kan splittras, andra kan gå ihop med varandra mot ett tredje och så vidare. De här relationerna ändras nästan på daglig basis, så det är ett konstant, pågående arbete. För att ta ett aktuellt exempel har vi mordet på mamman till en gängkriminell i Akalla härom dagen. Vi måste hålla koll på vem som misstänks ligga bakom och vilka som är inblandade. Blir någon särskild utsatt nu?

Besparing på dygnskostnaden 

Samtidigt som antalet intagna ökar på landets fängelser, som är överbelagda i spåren av pågående gängkonflikter och skärpta straff, hänger dessutom ett besparingskrav över Kriminalvården. Från regeringen har man fått i uppdrag att bedriva ”ett målinriktat arbete så att kostnaderna per plats och dygn minskar”, som man uttrycker det i ett pressmeddelande.  

Johan Molinder är tydlig med att några besparingar förmodligen inte kan göras utan att det får negativa konsekvenser för det rehabiliterande arbetet med att återanpassa de dömda till ett normalt liv i samhället utanför murarna – eftersom besparingar på säkerheten är uteslutna.

– Det återfallsförebyggande arbetet påverkas negativt av att vi har betydligt fler intagna idag än någonsin tidigare. För säkerheten och arbetsmiljön prioriteras absolut högst på Hall. Den gör vi inte avkall på

Att rättspolitiken läggs om anser han ändå är befogat med tanke på det allvarliga läge vi befinner oss i. 

– Sverige befinner sig i ett annat läge med alla pågående konflikter. Polisen bedömer att det springer omkring 14 000 aktiva gängkriminella individer där ute och skjuter på varandra på gator och torg. Det är helt oacceptabelt. Nånting måste göras åt det. 

Vad tycker du man måste satsa på i Kriminalvården för att komma tillrätta med läget? 

– Vi behöver fortsätta satsa på fler platser, och med dem mer personal så att vi kan fortsätta bedriva vårt kvalitativa återfallsförebyggande arbete. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara vårt uppdrag och de krav vi har på oss från politiskt håll.