Dagens gymnasieelever genomför sammanlagt sex nationella prov i engelska, svenska och matematik. Enligt regeringens nya beslut, som träder i kraft vid årsskiftet, kommer de tre inledande proven att bli frivilliga och det blir upp till varje enskild rektor att bestämma om de ska genomföras eller inte.
Gymnasieminister Anna Ekström (S) säger i en intervju i SVT Nyheter att orsaken till beslutet är den stress som många elever och lärare vittnat om i samband med de nationella provens genomförande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Med de signalerna så har vi bestämt oss för att vi ska minska på antalet obligatoriska nationella prov, säger hon.
Gör ingen skillnad
För de skolor vars rektorer ändå väljer att genomföra de tre frivilliga proven kommer dock inte beslutet att göra någon skillnad.
Hamid Zafar, som är högstadierektor på Sjumilaskolan i Göteborg, ser ingen större risk för skillnader i undervisningsnivå och elevresultat kopplad till det faktum att olika skolor kan ha olika många nationella prov i framtiden:
– Min erfarenhet är att få skolor genomför prov som är frivilliga, även om Utbildningsdepartementet menar att de kan användas som bedömningsstöd. Det här beslutet är egentligen inget nytt, det är ett av flera förslag som kom fram efter den utredning som regeringen gjorde 2016. I den utredningen finns även förslag på förändringar för grundskolan, till exempel att det nationella provet i 3:an ska bli frivilligt och även proven i SO och NO i årskurs 9, säger Hamid Zafar.
Han menar att det främst är lärarna som påverkas av det nya beslutet, och att det snarare är ett sätt att frigöra tid än att minska stress.
– När Pisa-chocken kom, det vill säga när Pisa-undersökningarna visade att resultaten i den svenska skolan hade försämrats, fick Utbildningsdepartementet panik och började införa en massa nya prov. Det man missade då var att om man ska genomföra så många prov så krävs mycket extra tid och kraft, det tar stora resurser från lärarna och elevernas vanliga undervisning stannar upp.
”Andra viktiga förslag”
För lärarna kommer det göra stor skillnad att genomföra tre prov i stället för sex, men för eleverna som har så många prov ändå blir skillnaden nog bara marginell, säger Hamid Zafar.
– I utredningen finns andra viktiga förslag gällande de nationella proven som jag tycker att regeringen ska besluta om. Till exempel finns planer på att digitalisera proven och att hitta andra sätt att rätta dem. I Sverige har vi stor tilltro till att de enskilda lärarna ska kunna och hinna rätta alla prov, medan man i många andra länder rättar digitalt eller att alla prov rättas av en central enhet.