I maj släppte Håkan Thörn, professor i sociologi, sin bok Stad i rörelse. En bok där han skriver om Christiania i Köpenhamn och om Haga, framförallt om Hagas utveckling. Hur stadsdelen gick från att vara ett nedgånget område till en plats för sociala och politiska rörelser. Och hur dessa rörelser försvann i och med att Haga rustades upp. Han menar också att Haga är ett typiskt exempel på gentrifiering. Men många Hagabor håller inte med om det. En av dem som har reagerat är Agneta Hegeblad.

– Jag har vistats i Haga sedan 1968, och bott här i 25 år. Visst är det skillnad på hur Haga är nu mot hur Haga var när husen här ockuperades. Men det är inte särskilt stor skillnad på Haga innan ockupant-tiden och Haga idag. Haga är fortfarande en stadsdel med alla typer av människor, inget reservat bara för dem som har gott om pengar, säger hon. 

”Hagaandan finns kvar”

Bland kommentarerna på ETC:s webb tycker många samma sak. Haga är inte gentrifierat, menar de. Att många tvingades flytta tror inte Hagaborna på. En kvinna som föddes i Haga 1932 skriver om hur hon flyttade till Frölunda från Haga på 70-talet, för att Haga då var så nedgånget, men sedan flyttade tillbaka igen när Haga renoverats: ”Vi hörde oss för och upptäckte att den tvåa vi kunde få i Haga inte var dyrare i hyra än den vi hade i Frölunda. Vi flyttade och det dröjde inte länge förrän vi märkte att den gamla Hagaandan finns kvar.”

Men Håkan Thörn står fast vid att Haga har gentrifierats. Men med det menar han inte att Haga har blivit en stadsdel bara för överklassen.

– Många tror att gentrifiering betyder att ett område intas av en överklass, att det handlar om lyxrenoveringar och dyra bostäder. Men gentrifiering betyder snarare att stor del av befolkningen byts ut mot en mer resursstark. Om Haga förr dominerades av låginkomsttagare är det idag snarare medelklass som bor här, många välutbildade.

”Bara fem procent återvände”

Att många inte hade råd att bo kvar i Haga efter renoveringarna på 80-talet håller han också fast vid.

– En sociologisk studie visar att bara fem procent av dem som bodde i det första kvarteret som renoverades flyttade tillbaka. Stor del av dem som inte flyttade tillbaka uppgav att höga hyror var orsaken. Idag är hyrorna inte särskilt höga, men då var det så.

Agneta Hegeblad som var med i Hagagruppen och jobbade för att Haga skulle bevaras, tycker att gruppens kamp till stor del lyckades. Haga är fortfarande en stadsdel för alla, menar hon.

– Vi lyckades hålla nere hyrorna, och här är fortfarande en blandning av olika slags människor och en särskild anda. Visst är de politiska aktiviteterna färre nu än på 70- och 80-talet, men då var det ju en annan tidsanda.  

Artikeln om Stad i rörelse: http://goteborg.etc.se/intervju/fran-politisk-aktivism-till-turistattraktion