Det är en enda mening av fyra hela A4-sidor i det nya ägardirektivet för AB Nynäshamnsbostäder som skapat stor debatt i kommunen.
”Bolaget ska verka för en större variation i beståndet genom att ge boende möjlighet att ombilda sina lägenheter från hyresrätt till bostadsrätt…”.
Förslaget har lagts fram av kommunstyrelsen och beslutet ska klubbas nu på torsdag.
– Vi vill ge möjligheten att ombilda lägenheter för de som vill, säger kommunstyrelsens ordförande Marcus Svinhufvud (M) när Dagens ETC möter honom i ett konferensrum på näst högsta våningen i kommunhuset, med behaglig utsikt över den grönskande Östersjöskärgården och utloppet mot Gotland.
Hur många av de 2 384 kommunala hyresrätterna som ska ombildas är omöjligt att säga.
– Det kanske blir noll. Det kanske blir hundra. Oavsett så ska ju alla som vill ombilda beslutas i fullmäktige, säger Marcus Svinhufvud.
Han jämför med Täby som har 91 procent bostadsrätter. Nynäshamn ligger över idag över Sverigesnittet för andelen hyresrätter med sina 63 procent.
”Egna små communities”
En korridor bort på samma våning i kommunhuset sitter Patrik Isestad (S), kommunalråd i opposition. På väggarna hänger arbetarrörelseromantiska målningar och hans utsikt sträcker sig över den idylliska tätorten med drygt 15 000 invånare, precis hälften av kommunen i stort.
– Nynäshamn är en väldigt bra blandstad. Om man promenerar igenom tätorten här idag så går du mellan hyreslängor, bostadsrätter, egna hem, äppelträd och villor. Det är ju en perfekt stad på det sättet, med närhet till det mesta, både naturen och skärgården och storstaden med pendeltåg och bussar. Det är precis så som vi tycker att man ska utforma samhället. Att då börja göra små egna communities med bostadsrättsområden, det tror jag bara är tokigt, säger han.
– Hade det varit ett annat konjunkturläge så hade jag varit seriöst oroad, nu tror jag inte att intresset för att sälja ut kommer vara lika högt. Jag har varit ute och knackat dörr en hel del omkring i hyresområdena och jag har inte träffat på en enda person som är intresserad av det här moderata förslaget. Inte en enda.
Han är starkt kritisk till den nya inriktningen på kommunledningens bostadspolitik.
– Vi har ett jättestort behov av fler lägenheter i kommunen och redan nu är det över fyra års kötid för en hyresrätt. Att i det läget ge bolaget i uppdrag att avyttra hyresrätter. Det är tokigt, säger Patrik Isestad.
Han ser på ombildningsvågen i Stockholm som ett skräckexempel.
– Det visar på hur illa det kan gå när ideologisk idioti får styra istället för konkret verklighetsuppfattning. Kön har blivit längre och det har blivit mycket svårare att få tag i en hyresrätt, säger han.
”Tälta nere vid Nicksta”
Marcus Svinhufvud är inte intresserad av att prata om hur det sett ut historiskt i andra kommuner.
– Det är avväganden som de fått göra i Stockholm, jag fokuserar på Nynäshamn. Här har det ju inte ombildats nånting. Vi har en helt annan verklighet än Stockholm, säger han.
Enligt lagen har kommunerna ett bostadsförsörjningsansvar genom allmännyttan, något som Marcus Svinhufvud menar är viktigt att följa.
– Vi ser det som jätteviktigt och vi inleder det nya ägardirektivet med det också. Nynäshamnsbostäder har en jätteviktig roll som en långsiktig aktör på bostadsmarknaden. Inte minst när det handlar om LSS-bostäder och äldrebostäder som vi fokuserar mycket på när folk blir äldre.
I bostadsområdet på Backluravägen, någon kilometer nordväst om centrala Nynäshamn, blandas tre- och sexvåningshus i sjuttiotalstypiskt tegelrött och vitt. Här bor ett tusental hyresgäster i lägenheter med förhållandevis låga hyror. Under en promenad i området träffar Dagens ETC ett halvdussin personer som alla är skeptiska till ombildningarna.
– Nej, det är bra som det är, säger Lars Ljungqvist, 76, som gömmer sig från den gassande solen för att mecka med sin militärgröna flakmoppe i garaget.
Han har bott här i området sen sent 80-tal och trivs bra.
Idag betalar han 7 900 för sin trea, vilket han tycker är rimligt.
– Man har ju inga höjdarstålar att röra sig med direkt sen frugan gick bort för några år sen. Vart skulle man ta vägen om man var tvungen att flytta? Ska man tälta nere vid Nicksta då? Eller köpa en gammal husvagn?
Bo hemma efter studenten
Knäckfrågan som återkommer i bostadsdebatten är hur en ung person som drömmer om att flytta hemifrån ska kunna få tag i en bostad, och om det blir lättare eller svårare av att fler hyresrätter ombildas.
– Det finns ju olika sätt. Dels är det jättebra att stå i kö. I Nynäshamnsbostäder kan man stå redan från att man är 16 år, och vi har en ungdomskö så det är ganska goda möjligheter här. Och vi har ett campus som växer för fullt så det kommer att behövas mer studentbostäder. Jag bodde själv hemma en bra bit efter jag tog studenten. Det är lite så som läget är. Man får försöka spara ihop pengar, säger Marcus Svinhufvud.
Patrik Isestad menar att trösklarna blir högre för att ta sig in på bostadsmarknaden när hyresrätter försvinner.
– Det är ju katastrof. Det är jättesvårt redan nu för en ung människa att få en bostad. Många sitter på andrahandskontrakt som är väldigt dyra. Och har man osäker inkomst så finns ju inte en möjlighet för något annat än hyresrätten. Studenter, ungdomar som får vikariat på några månader. De får ju inga lån. Det är galenskap. Jag är väldigt orolig för att segregationen kommer öka med det här förslaget.
Uppe på Backluravägen sitter tre kvinnor och solar sig på en uteplats med en bebis som just vaknat i barnvagnen. De har alla bott här länge, mellan 12 och 22 år, men har inte ens hört talas om något politiskt förslag om ombildningar.
– Nej, det visste jag inte om. Men jag tror inte att någon här är intresserad, eller har råd att köpa någon bostadsrätt, säger Agnieszka Ostrowska, 45, medan hennes väninna Ivana Sienkiewicz, 38 lägger till: