En egen lägenhet att stänga dörren om när man vill, men samtidigt stora gemensamma ytor och möjlighet till aktiviteter tillsammans. Kollektivhusen som boendeform är framtiden enligt de som redan valt modellen.
Kerstin Harringer och Lotta Eklund möter upp i ett av de gemensamma rummen på bottenvåningen i föreningen Under samma taks hus i Högsbo. Kerstin Harringer är före detta ordförande, numera styrelsemedlem. Lotta Eklund är ordförande för föreningen Högsboet, vars hus precis ska börja byggas alldeles intill.
– I den här typen av kollektivhus så bor alla i en vanlig, egen lägenhet. Men sen finns det också mycket gemensamma ytor. Det finns matsal, kök, vardagsrum, aktivitetsrum, takterrass, verkstad, gästrum och annat. Så vill man vara för sig själv så är det bara att gå hem och stänga dörren om sig. Men vill man umgås så finns det många möjligheter, berättar Kerstin Harringer.
Huset hon bor i stod klart i mars 2020, och förutom en del covidrelaterade trösklar i början, som grusade bland annat gemensamma middagar, har det flutit på bra.
– Vi sköter många saker i huset själva. Vi städar trappuppgångar och gemensamma ytor, vi tvättar fönster och sköter trädgården med alla blommor och så. Sen har vi olika lag som har hand om olika sysslor.
Där skiljer Under samma tak på ansvarsgrupper och aktivitetsgrupper.
– Ansvarsgrupperna är de vi måste ha för att leva upp till avtalet vi har med vår fastighetsägare. Aktivitetsgrupperna är sådant som film och kultur, aktivitetsrummet och annat vi gör tillsammans.
Naturligt sätt att umgås
Filmvisningarna på stor duk har varit populära även bland grannhusen. Matlagen ingår alla boende i och de turas om vecka för vecka.
– Just nu har vi gemensam mat två dagar i veckan, tisdag och onsdag. Om man vill! Det finns inget tvång att äta tillsammans, säger Kerstin Harringer.
Det gemensamma, att ha nära till sociala interaktioner, är det som lockar många, tror båda.
– Det finns nog många som tänker som jag själv. Jag kommer gå i pension om några år och vill vara bland folk. Jag har jobbat med unga människor hela mitt liv, men har själv inga barn. Så det är roligt att vara någonstans där det finns lite barn och barnbarn kanske, säger Lotta Eklund.
– Jag tror att många lockas av det naturliga sättet att kunna umgås, utan att behöva göra upp så mycket planer. Få idéer och energi av varandra. Eller bara ta en promenad ihop. Många tänker också att det är underbart för deras ungar att ha andra barn så nära. Det finns många olika skäl, fortsätter hon.
Kerstin Harringer uppskattar att omkring hälften av de 74 vuxna som bor i huset brukar delta i de gemensamma måltiderna. Och inte samma varje gång, utan folk tar det som det passar för stunden.
– En del har haft problem i samband med covid eller annat, och då kan man komma ner och hämta en matlåda istället, säger hon.
Förutom de 74 vuxna så bor det 14 barn i huset. Sammanlagt finns det 59 lägenheter.
– Medelåldern är 46 år, kan jag säga exakt faktiskt. Vi har några som är kring 20. Det beror delvis på att vi har en femrummare som är studentlägenheter. Vi har även jobbat ganska mycket på att få in ungdomar som inte kommer från Sverige. De vi tidigare kallade ”ensamkommande”, men vi försöker komma bort från det ordet.
Svårt att fylla husen
Annars är det en del som precis som Lotta Eklund är kring eller i pensionsåldern som lockas av kollektivhusen. I hennes fall finns det varken lägenheter eller hus än. Föreningen har jobbat länge, sedan 2013, för att få till det och nu börjar det blir tajt på sluttampen för att få boende till samtliga platser. Föreningen har till midsommar på sig att fylla huset, annars bygger fastighetsägaren Familjebostäder vanliga bostäder i huset istället.
– Det är lite svårt att säga exakt hur många lägenheter som är fyllda och måste fyllas. När man börjar närma sig en skarp deadline så är det tyvärr många som hoppar av. Men samtidigt kommer det till folk hela tiden. Men någonstans mellan en fjärdedel och en femtedel av hushållen saknar vi, berättar hon.
Alla har inte fattat galoppen
I Högsboet ska det bli 31 lägenheter sammanlagt, fördelat mellan 1:or till 5:or.
– Sedan en tid tillbaka är vi det som kallas en kooperativ hyresrättsförening, så vi kommer att blockhyra huset från Familjebostäder. Nästan alla våra möten under de åren jag varit med har handlat om att strippa kostnader, då det är så dyrt att bygga nytt. Det är fortfarande en hyfsat hög hyra, men om man jämför med andra nybyggda hus så är det ungefär samma pris. Men då har man ju dessutom all gemensam yta tillsammans, säger Lotta Eklund och nämner även en del synergieffekter som kommer av att dela på saker. Alla behöver inte köpa sig en ny dammsugare, stora säckar potatis är billigare än små och så vidare.
Att det ofta, men inte alltid, handlar om nybyggda hus beror mycket på att de gemensamma ytorna behöver komma på plats från början.
– Annars måste man ju riva och bygga om, och det är inte lika många byggherrar som är intresserade av det, säger Lotta Eklund.
En lösning som behövs
Det befintliga huset som Under samma taks medlemmar bor i ägs av Trollängen bostads AB. Högsboets kommande hus och det tredje huset i området byggs och ägs av allmännyttiga Familjebostäder. Både Kerstin Harringer och Lotta Eklund säger att många byggherrar nog inte riktigt fattat galoppen med kollektivhus än.
– Vi är rätt tidiga fortfarande. Det är nog något väldigt nytt för bostadsbolagen att ta ställning till. Men vi som är aktiva anser ju att det är ett väldigt hållbart sätt att bo och att det finns mycket som pekar på att vi behöver fler sådana här lösningar. I Tyskland har man kommit mycket längre än vad vi gjort i Sverige, säger Lotta Eklund.