Uppropet i Göteborg kom i spåren av BB-upproret i Stockholm, där både barnmorskor och sedan även undersköterskor under hösten 2021 krävde bättre villkor. 

Och uppropet på Östra sjukhuset gav effekt, enligt initiativtagaren Cecilia Borsand. I sommar har även undersköterskor fått extra ersättning för att ta pass när det är brist på personal, säger hon.

– Det är en självklarhet, det borde egentligen inte ens vara en fråga, säger hon.

Hon hoppas att personalbristen ska leda till att yrket uppvärderas, och att det i framtiden ska bli lättare för undersköterskor att få igenom sina krav.

– Jag hoppas att det ska ses som ett bättre yrke och få bättre status, säger hon.

”Populistiskt”

Men bristen har inte gjort det lättare för gruppen överlag att få igenom sina krav. Det säger Mia Christensson, en av personerna bakom Undersköterskeuppropet, som startade 2019. Facebookgruppen har i dag över ­25 000 medlemmar. 

– Vi har blivit lyssande på, men det är populistiskt. Det är inte så att man har ordnat så stora förändringar, säger hon.

Utbildade undersköterskor på sjukhusen kanske får lättare att driva igenom sina krav, tror hon, men inom äldreomsorgen kommer kommunerna alltid att kunna lösa personalbristen genom att ta in outbildad personal.

Mia Christensson har engagerat sig politiskt för att ändra villkoren för undersköterskor och är ersättare för Vänsterpartiet i Skurup. Hon jobbar själv i nattpatrullen i Svedala och säger att inom den typen av omsorg är det inga utbildade undersköterskor som söker när fasta tjänster annonseras ut. Därför har kommunen slutat annonsera ut fasta tjänster, säger hon. 

– Istället tar man in timanställda. De räddar verksamheten för att de är billiga, flexibla och tysta. De säger ja och vågar inte opponera sig mot arbetsmiljön. Sedan kickas de när de närmar sig las-gränsen, säger hon.

Mia Christensson säger att hon har varnat länge för en kommande personalbrist. Men att lösa problemet genom att ta in hyrpersonal är en metod hon inte sett så mycket av tidigare.

– Det har eskalerat. Bemanningsbolagen ser grova pengar i det precis som vid uthyrning av sjuksköterskor och läkare. Personal är den största delen av utgifterna för regioner och kommuner. Det är ju som julafton för bemanningsbolagen att kunna råna och lura kommunerna. Och det är vi skattebetalare som får betala, säger hon.