Här slutar spåren från miss­tänkte mass­mördaren – mystiskt foto­album på nätet

Massdådet på Campus Risbergska är den värsta skolskjutningen i Sveriges historia. Elva personer har hittills omkommit och fler vårdas på sjukhus.

– Polis som var där berättade om något som kan beskrivas som ett inferno. Dödade personer, skadade personer, skrik och rökutveckling, säger Lars Wirén, polisområdeschef för Örebro län på torsdagens presskonferens.

Sedan dess har rapporteringen om gärningsmannens motiv lyft fram olika spår. Enligt Aftonbladet hyste Rickard Andersson, den utpekade massmördaren, agg mot socialtjänsten, som hade beslutat om att hans ekonomiska bistånd skulle dras in. Andra uppgifter gör gällande att dådet mot Risbergska var rasistiskt motiverat. TV4 Nyheterna har publicerat en film där någon, möjligen gärningsmannen, hörs säga ”ni ska bort från Europa” innan skott avlossas. Flera av offren hade utomeuropeisk bakgrund och var kända av Örebro moské.

Skilja på motiv

Journalisten Morgan Finnsiö, researcher och utbildare på Stiftelsen Expo, menar att man måste skilja på ideologiskt motiverade och ideologiskt inspirerade dåd. Exempel på det senare fallet är skolskjutningar.

– De har kanske inte något rimligt politiskt motiv till att attackera sin skola, utan vill begå ett våldsdåd för att skriva in sig i historien av skolattackerare. Samtidigt kan de vara tydligt inspirerade av en nazistisk världsåskådning. När det gäller ideologiskt inspirerade dåd behöver man ofta gräva lite mer i gärningsmannens digitala spår för att få klarhet. När det gäller de som är ideologiskt motiverade är det tydligare. Då brukar det publiceras någon form av manifest eller avsiktsförklaring i samband med dådet: ”jag hatar folkutbytet och vill stoppa det”, exempelvis, säger Morgan Finnsiö.

Breivik efterlämnade manifest

Inget manifest eller förklaring till dådet på Risbergska har än så länge påträffats. Det är en tydlig skillnad mot exempelvis Anders Behring Breiviks attentat på Utøya 2011. Han liksom andra högerextrema gärningsmän har lämnat efter sig manifest i samband med våldsdåd. Dylann Roof, som mördade nio personer i amerikanska Charleston 2015 och Brenton Tarrant, som 2019 mördade 51 personer i Christchurch, Nya Zeeland, är två andra exempel.

– Jag tror att det finns tre skäl. Dels vill man att ens terrordåd ska kommas ihåg tydligare och på det sättet som man själv vill. Dels vill man få publicitet för ens manifest, för ingen hade läst skiten om inte den som skrev det hade begått en massa mord. Det tredje skälet är att det har blivit till någon form av tradition sedan Breivik. För de här massmördarna är det uppenbarligen viktigt att hela tiden imitera sina föregångare och glorifiera dem på olika sätt. 

Rickard Anderssons digitala spår är få. Dagens ETC har inte kunnat hitta några konton på sociala medier eller internetforum som kan kopplas till Andersson, som saknade inkomst, högskolebehörighet och enligt uppgifter levde isolerat. 

Men för ett år sedan publicerades ett stort antal bilder på en fildelningssajt, av en anonym avsändare. Bilderna föreställer en man som starkt liknar Rickard Andersson, något som Ekot var först med att rapportera om. De är också märkta med ordet ”Richard”.