– Vi märker ju att när inflödet till Kronofogden ökar, då ökar antalet vräkningar som helhet. Då drabbas familjer med barn också. Många har haft det tufft ekonomiskt nu under några år, och det visar sig i att fler inte har råd att betala sina hyror, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogdemyndigheten.

Uteblivna hyresinbetalningar är det vanligaste skälet till att barnfamiljer vräks. Men att man missar att betala en hyra behöver inte innebära vräkning. I Lund har kommunen lyckats förhindra 150 vräkningar av barnfamiljer sedan januari 2023.

– Det är familjer som har fått sina hyresavtal uppsagda men där vi har lyckats förhindra att de blir avhysta av Kronofogden, säger Gemila Al Kuraishi, chef på boendeenheten vid arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Lund.

Eskilstuna sticker ut

Receptet är ett väl inarbetat samarbete med fastighetsägarna och ett aktivt arbete för att nå de vräkningshotade familjerna. I kommunen finns ett särskilt team, Kvarbo, med tre anställda som enbart arbetar med att förebygga vräkningar. När en familj får sitt hyresavtal uppsagt görs alltid en anmälan till socialnämnden innan ärendet går vidare till Kvarboteamet.  

– Redan vid första obetalda hyran meddelas vi, och då har vi goda chanser att hjälpa till, och tid att få kontakt och etablera en relation med familjen. Efter att vi fått kontakt reder vi sedan ut hur vi kan hjälpa till, vad för stöd som behövs. Det kan till exempel handla om att få hjälp med att söka ekonomiskt bistånd. Vi hjälper också till i dialogen med hyresvärden, säger Gemila Al Kuraishi.

I grannstaden Malmö, som visserligen är betydligt större än Lund, är situationen en annan. Här berördes 37 barn av vräkningar första halvåret i år. 

Men det är inte bara i de största städerna vräkningar av barnfamiljer är många. Förra året hade Eskilstuna nästa lika många barnfamiljer som blev av med sina bostäder som Malmö. Och de senaste fem åren har den sörmländska kommunen legat i topp bland de kommuner där flest barnfamiljer vräks. Vad det beror på är svårt att säga, säger Mikaela Eränen, en av dem som arbetar vräkningsförebyggande på socialförvaltningen i Eskilstuna.

– En av orsakerna kan vara att många har det svårt ekonomiskt. Men att vi inte lyckats hjälpa fler kan ha många orsaker. En del personer är svåra att nå, i andra fall har vi kanske kommit in för sent, säger hon.

Utvecklingen har vänt

Årets första halvår har dock börjat positivt. Då blev ”bara” sju familjer avhysta av Kronofogden. Mikaela Eränen tror att det till stor del beror på att det har ändrat sitt arbetssätt.

– En skillnad är att vi kommer in tidigare i processen nu, och att vi jobbar mycket tätare med till exempel hyresvärdarna och mottagningsenheten inom socialtjänsten. Nu får vi veta med en gång när en hyra har förfallit, oftast innan den hinner gå till inkasso. Vi arbetar effektivare nu och kan i god tid jobba för att hjälpa och stötta dem som behöver det.

Förutom att olika kommuner arbetar olika effektivt med att förhindra vräkningar av barnfamiljer spelar även kommunernas förutsättningar in, säger Davor Vuleta.

– I kommuner där många barn lever i skuldsatta familjer är det också betydligt fler som vräks. I de mest ekonomiskt välmående kommunerna förekommer knappt vräkningar av barnfamiljer. Förutom det vräkningsförebyggande arbetet spelar socioekonomin väldigt stor roll.