När Norlandia i mars öppnade grindarna till Vågen, koncernens nionde förskola i Upplands väsby, slog de rekord. Den norska välfärdsjätten Norlandia är nu större huvudman än kommunen, för här finns bara åtta kommunala förskolor.
Det var det förra styret, blåa Väsbyalliansen, som fick i genom att även den förskolan skulle vara privat.
Och fler koncernförskolor är på intåg. 2022 etablerade sig Tellusbarn i kommunen, vilket Dagens ETC skrev om igår och i dagarna öppnar även Raoul Wallenbergskolan en ny förskola.
Tog över i januari
Sedan några månader tillbaka styr Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna och det lokala partiet Väsbys Bästa. Suzanne Enell berättar att de tidigt tog ett beslut.
– Vi tog över styret första januari och nästan direkt lade vi ett beslut om att alla, av kommunen planerade, nya förskolor och skolor som etableras framåt ska drivas i kommunal regi.
Sammanlagt finns det 25 privata förskolor i kommunen. Av dem är Norlandia och Måbra-förskolor störst.
– Med bara 24 procent av våra förskolebarn i kommunal förskola blir det svårt för en mer långsiktig planering av platser och svårare att göra enskilda satsningar. Alla utförare ska ju ha samma pengar att röra sig med i sin budget. Vill vi göra en satsning i kommunal regi måste vi räkna upp med samma summa, eller ännu mer, i och med att 75 procent av förskolorna är i privat regi. Det blir höga kostnader om man vill göra särskilda satsningar.
När Suzanne Enell träffar kollegor från andra kommuner reagerar de över fördelningen mellan privat och kommunal skolverksamhet.
– De blir väldigt förvånade över att vi har så hög andel privata utförare. Det är en väldigt extrem fördelning. Vi sticker ut lite, säger hon.
”Släpper fram kreativa krafter”
Det var 2007 som som en rusig säljyra rådde bland Upplands Väsbys kommunpolitiker från allianspartierna. De så kallade avknoppningarna av kommunal verksamhet skulle öka mångfalden av utförare. Köparna var förskoleföreståndare som menade att förskolorna då skulle få mer resurser och komma närmare personalen.
– Det känns speedat. Vi var först på plan, nu går det undan. Vi har trivts väldigt bra i kommunal regi men vi vill göra något nytt och bestämma mer själva. Det här är en härlig utmaning, sa en av dem till Dagens Nyheter då.
Centerpartiets dåvarande kommunalråd sa:
– Vi släpper fram de kreativa krafterna och ökar det kvinnliga företagandet.
Togs över av koncern
Måbra-förskolor bildades av hälsointresserade entreprenörer. De ville ”lägga grunden till en sund och aktiv livsstil genom att erbjuda mycket rörelse, utomhuspedagogik, goda kostvanor och ett lärande i hygieniska och kreativa miljöer”.
De är fortfarande kvinnor som driver Måbra-förskolor. Men de sex förskolorna ägs i dag av friskolejätten Atvexa. De har 39 skolor runt om i Sverige och 157 förskolor i Sverige, Norge och Tyskland. De expanderar i snabb takt och har köpt på sig kring tio förskolor per år. Mellan 2017 och 2021 ökade deras omsättning med 142 procent, enligt SVT.
Av de resterande förskolorna som såldes hamnade merparten till slut hos Norlandia. De har också hälsoprofil, driver nära 100 förskolor i Sverige och ägs av Norges största välfärdsentreprenörer, miljardärbröderna Roger och Kristian Adolfsen. 2021 hade de en vinstmarginal på 51,3 miljoner kronor.
– Det skulle ju inte vara så långt mellan klassrum och ägare. Så dröjer det bara några år och så sitter ägaren i Norge istället, säger Marcus Larsson, från tankesmedjan Balans, om utvecklingen efter försäljningarna i Upplands Väsby.
Högre vinstkrav
Att Måbra-förskolor nu ägs av Atvexa, som har expansion som affärsmodell, gör att vinstkraven blir högre.
– En sådan här stor privatkoncern tänker strikt ekonomiskt hela tiden. De tar alltid beslut efter ekonomi. Nu när räntorna har gått upp ökar det avkastningskravet som ägaren har på sina verksamheter och då kommer de behöva ta ut mer i vinst, säger Marcus Larsson.
Han berättar att något som får de stora koncernerna att flockas i just kommunen Upplands Väsby är att de så frikostigt kompenserar privata aktörer för lokalkostnader.
– Det som gör det så attraktivt att söka sig dit är att de automatiskt betalar ut extra lokalkostnadsersättning. De har tagit ett beslut att alla som kommer dit och får godkänt att starta verksamhet garanterat kompenseras för nya lokaler genom att de bara behöver betala kommunens genomsnittskostnader.
Provisoriska byggnander
Ett stort problem som den nya utbildningsnämnden har att tackla de kommande åren är att antalet barn i kommunen nu sjunker.
– Det går ju ganska fort. Det är inte så många år sedan som det var stor platsbrist och nu sitter vi med överskott, säger Suzanne Enell.
Den stora andelen privata förskolor gör att kommunen får svårt att anpassa verksamheten efter hur stort behovet är. När det senast var brist på platser byggdes provisoriska byggnader där nu flera av de kommunala förskolorna är inhysta.
Suzanne Enell berättar att när de rödgröna tog över styret 2014 fick de snabbt trolla fram extra förskoleplatser.
– Då var det en jättestor platsbrist. Så vi fick akut, till kommunal regis verksamhet, ställa upp stora paviljonger och verkligen jobba hårt för att hitta förskoleplatser. När man byggde ett nytt stort bostadsområde hade man inte planerat in några nya förskolor och därmed blev det en stor platsbrist i kommunen.
Vill vända utvecklingen
Många av barnen i de kommunala förskolorna går alltså i baracker, eller det som med finare ord nu kallas för paviljonger.
– Det kommer finnas för många platser. Och kommunen har många barn i baracker och om fristående aktörer tar över de här kommunala barnen i barackerna, då kommer andelen barn i privat förskola bli extremt hög, säger Marcus Larsson.
Suzanne Enell säger att hon hoppas att de kan vända utvecklingen.
– Tanken med att införa skolor i privat regi var ju att det skulle öka valfriheten. Men som det ser ut i Upplands Väsby nu är valfriheten begränsad om vårdnadshavarna vill välja en skola i kommunal regi. Ofta vill föräldrarna ha den närmaste förskolan. Och i Väsby kan den närmaste kommunala förskolan ligga väldigt långt borta.