2014 gick barnmorskorna ut och krävde bättre villkor. I ett mejl till sjukhusledningen och de ansvariga politikerna larmade de om underbemanning, ständig stress och en oro att läget skulle förvärras, rapporterade Hallands Nyheter.

Barnmorskorna i Halland hörde då till de lägst betalda i landet med en ingångslön på 26 700 kronor i månaden och krävde högre löner men också arbetstidsförkortning med ­bibehållen heltidslön.

Och uppropet gav resultat. Tre år senare startades ett projekt för arbetstidsförkortning och sedan början av 2019 är modellen permanent. Sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården jobbar färre timmar i veckan, 32 timmar för nattarbetare och 34 timmar för dagarbetare, men får full lön.

För Mersa Granov, som jobbar natt, innebär det att hon gått från 20 pass på sex veckor till 19 pass.

– Jag kan bara tala för mig själv. Men jag kände faktiskt skillnad redan första veckan. Sedan blev det bättre och bättre. Nu är man inne i systemet och har vant sig litegrann, som man vänjer sig med allt annat, säger hon.

Fyra lediga timmar med lön

Den största vinsten är att det nu finns tid att vila, säger hon.

– Det som är positivt är att du har lite mer än fyra timmar varje vecka då du har betalt utan att du är på arbetsplatsen. Den tiden är viktig för återhämtning. Det händer att vi har väldigt hög arbetsbelastning så det är guld värt att få de här timmarna varje vecka, utan att gå ner i lön, säger hon.

För det som är roligt med jobbet – att ingen dag är den andra lik och att aldrig veta i början av ett arbetspass vad som kommer att hända - är också det som sliter, säger hon. Arbetstidsförkortningen rår inte på att hon ibland har arbetspass där hon springer mellan rummen utan paus.

– Man vet aldrig. Ibland är det väldigt lugnt och du har återhämtning i nästan tio timmar, men ibland så hinner du inte gå på toaletten. Det har hänt under sommarperioder, då har vi toppar precis som alla andra. Då ser man till innan man går till jobbet att man har kissat, att man har ätit ordentligt. Att man har gjort allting för man kan springa tio timmar i sträck från patient till patient, säger hon.

Dina kollegor i Stockholm och Göteborg varnar för att patientsäkerheten är hotad. Känner du någonsin så?

– Jag kan känna stress över patientsäkerheten under pass där det är jättemycket att göra, men det är inte alla pass. Det är tack vare de lugna passen som man orkar. Jag förstår mina kollegor i Stockholm och Göteborg. När man inte hinner med patienterna och inte hinner det man ska så är det klart att patientsäkerheten blir lidande. Vi har också arbetstoppar och känner frustration, men våra kollegor känner det varje dag, säger hon.

Barnmorskor väljer bort yrket

Och oron för framtiden finns där. Halland har två förlossningskliniker, en i Halmstad och en i Varberg. Förlossningen i Varberg har gott rykte och många födande kvinnor söker sig hit från Göteborg, som ligger drygt en timmes resväg bort. Det goda ryktet har också gjort att kliniken lockat till sig barn­morskor från Göteborg. Men förlossningen i Halmstad har redan nu tuffare att få tag på ­personal, och i en akutverksamhet där ­födande kvinnor hänvisas mellan klinikerna blir krisen kännbar även i Varberg.

– Vi hjälper såklart till. Men vi har också begränsningar. Ibland undrar jag var alla patienter ska ta vägen, säger Mersa Granov.

Enligt Socialstyrelsen finns det 8 533 legitimerade barnmorskor i Sverige, men det är bara 7 630 som faktiskt jobbar som barnmorskor. Det betyder att 1 514, eller 18 procent av dem, valt bort yrket. Mersa Granov är frustrerad över situationen.

– Barnmorskorna finns ju. Vi måste locka dem att komma tillbaka till oss. Det är många komponenter som ska till och man fixar det inte på en dag. Men nu har vi fått nog. Nu har vi väntat så många år på att någonting ska hända. Nu måste vi protestera för att få till en förbättring i de regionerna som har det mycket tuffare än vi. Jag stöttar dem till 100 procent. Om man inte gör någonting nu är jag rädd att krisen snart kommer till oss.

Så lyckades regionen lösa barnmorskebristen

Kortare arbetstid lockade barnmorskor till Halland så att regionen länge var en av få i Sverige utan barnmorskebrist. Nu vill Barnmorskeförbundet att scheman ses över för barnmorskor i hela landet.

Maud Ankardal, verksamhetschef på Kvinnokliniken i Halland, säger att arbetstidsförkortningen har gjort att det blivit lättare att behålla medarbetare och att rekrytera.

– Vi är väldigt glada och stolta att vi har fått förmånen att kunna erbjuda våra medarbetare inom förlossningsvården den här möjligheten, säger hon.

Initiativet togs efter diskussioner mellan fackförbund och arbetsgivare och Mikaela Waltersson (M), ordförande i Regionstyrelsen i Halland säger att både arbetsgivare, fack och medarbetare i dag är nöjda med modellen.

– Det blir ofta fokus på lön, men jag tror att nya arbetstidsmodeller och möjlighet till återhämtning är en viktig faktor för att behålla och rekrytera personal, säger hon.

Även Lise-Lotte Bensköld Olsson, (S), oppositionsråd i regionen, säger att hon tror att lösningen, med lokala kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare, är rätt väg att gå. Samtidigt tycker hon att det är problematiskt att man gör skillnad på yrkesgrupper. Förmånerna gäller bara bristyrken som sjuksköterska och barnmorska, medan undersköterskorna blir utan.

– Vi tror att yrkesgrupper som jobbat tillsammans i lag måste jämställas, säger hon.

”Drägligt alla dagar”

I en undersökning som Socialstyrelsen presenterade i februari var Halland en av två regioner i hela landet som uppgav att man inte hade barnmorskebrist. Men idag har även Halland brist på barnmorskor, enligt Maud Ankardal.

– Bristen har uppkommit successivt och jag ser inte att det handlar om att medarbetare sagt upp sig sig protest. Det har varit pensionsavgångar, och de som valt att byta till kvinnohälsovården istället. Men vi har utmaningar framfört oss för att behålla och rekrytera personal och vi behöver hitta nya vägar, säger hon.

Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskeförbundet, menar att det är hög tid att se över barnmorskornas scheman för att kunna komma till rätta med krisen nationellt.

– En av de viktigaste sakerna är att titta akut på barnmorskornas arbetsscheman och ge någon form av lättnad i förhållande till bördan. Då kan det handla om att sänka arbetstiden, säger hon.

Samtidigt betonar hon att fokus måste ligga på att barnmorskornas arbetsmiljö ska vara dräglig, inte bara vissa dagar utan alltid.

– Problemet är att man slimmat bemanningen så hårt. Det finns lugna dagar men de blir för många av de stressiga dagarna. Då måste man fråga sig vilka födande kvinnor det är som ska behöva ta de där sämre dagarna. Rent krasst är det ju så. Vi får hela tiden höra att grundbemanningen inte kan vara anpassad efter arbetstopparna. Varför inte då, kan man undra, säger hon.