– Det har varit en historiskt turbulent mandatperiod som har präglats av många kriser. Det mycket jämna valresultatet resulterade i ett svårt parlamentariskt läge och en lång regeringsbildning. Den politiska debatten har präglats av en global pandemi, skjutningar och gängkriminalitet, upprepade regeringskriser, stegrande elpriser, kraftigt höjda bränslepriser och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sanndahl, men tillägger därpå att också miljön och klimatet står inför en alarmerande historisk situation som måste tas på yttersta allvar. Därför har miljöorganisationen gjort som de brukar göra inför varje riksdagsval – analyserat hur partierna levt upp till sina tidigare vallöften.
– Riksdagsvalet 2022 kan bli ett ödesval för naturen och för klimatet. Läget idag är mer akut än för fyra år sedan. För att vända utvecklingen av ökande utsläpp, förlust av biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem, behövs modiga politiska beslut och kraftfulla politiska åtgärder, fortsätter Johanna Sanndahl, under pressträffen.
Därför menar hon också att det är helt avgörande för väljarna att få veta vilka riksdagspartier som, med utgångspunkt i vad de gjort de gångna fyra åren, kan antas leverera den typen av politiska beslut och åtgärder.
Sämst i klassen – M, KD och SD
Sämst i klassen rankas Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som alla hamnar utanför Naturskyddsföreningens illustrativa prispall. Moderaterna anses ha velat sänka ambitionen i klimatpolitiken, såväl nationellt som inom EU.
Kristdemokraterna, som enligt Naturskyddsföreningen uppvisat relativt höga ambitioner inför valet 2018, ska inte ha agerat efter sina löften i någon av frågorna. I stället ska man under den gångna mandatperioden vid flera tillfällen ha motarbetat en ambitiös miljöpolitik. När det gäller Sverigedemokraterna konstaterar Naturskyddsföreningen att de åtminstone håller vad de lovar – nämligen att göra så lite som möjligt för klimatet och miljön.
Socialdemokraterna bedöms i regeringsställning, tillsammans med Miljöpartiet, ha bedrivit en mestadels positiv politik på miljö- och klimatområdet, ”till exempel genom att ta viktiga steg framåt för hållbara transporter och förnybar energi”, konstaterar Naturskyddsföreningen i granskningen. S anses dock ha fört en betydligt svagare miljöpolitik sedan man blev ensamt regeringsparti. Centerpartiet bedöms ha stått bakom positiva reformer på klimatområdet, inom ramen för Januariavtalet. Minus får C för att ha velat försvaga strandskyddet samt miljöhänsynen i skogsbruket. Liberalerna ska enligt Naturskyddsföreningen ha uppvisat en hög ambitionsnivå inför valet 2018 – något som dock inte ska ha avspeglats i tillräcklig utsträckning i partiets agerande i riksdagen.
V faller till andraplats
Vänsterpartiet bedöms under en stor del av den gångna mandatperioden ha drivit på för en ambitiös miljöpolitik i riksdagen. De ska bland annat ha haft den högsta miljöbudgeten av alla partier. Att de faller till en andraplats förklaras, av Naturskyddsföreningen, med att partiets miljöpolitik ska ha urholkats under det senaste året. ”Exempelvis har Vänsterpartiet lagt klimatskadliga förslag om att sänka skatten på bensin och diesel”, skriver miljöorganisationen i sin sammanfattning.
Miljöpartiet anses ha drivit en ”en skarpare linje i flertalet förhandlingar, och hållit emot negativa beslut”. Att S, efter att MP lämnat regeringen, av Naturskyddsföreningen anses ha fattat flera beslut som är negativa för miljön, tas också som garant för att MP spelat en viktig roll för regeringens tidigare förda miljöpolitik.
Jörgen Lund