Kriget i Ukraina har satt nytt ljus på frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Sverigedemokraterna, som tidigare varit emot, beslutade i mitten av mars att partiet vill se en utredning om Nato, och att man ställer sig bakom en ansökan om läget kräver det.
Och när moderaternas partiledare Ulf Kristersson i förra veckan skrev på DN Debatt att han kommer att lämna in en ansökan om han blir statsminister i höst, oavsett hur Socialdemokraterna ställer sig, så var det en banbrytande händelse. Inte minst med tanke på att han också ska tillsätta ett kansli i riksdagen för att förbereda ansökan. Patrik Öhberg, statsvetare vid Göteborgs universitet, säger att det är unikt att Moderaterna driver frågan om Nato på det här sättet.
– Det har inte varit aktuellt förut, det är ett unikt grepp. Förut har moderaterna sagt att ”gärna Nato, men då ska sossarna vara med”. Och opinionen har ju inte sett ut så. Mig veterligen är det unikt att man gör allvar av frågan, säger han.
Inom Socialdemokraterna har röster den senaste tiden höjts för att gå med, men partiet är fortsatt emot ett Nato-medlemskap. Utrikesminister Ann Linde säger i en kommentar till Dagens ETC att Socialdemokraterna har en lång historia av att söka bred politisk samsyn när det gäller Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.
– Det är svensk tradition och det slår jag vakt om. Jag beklagar att en partiledare som gör anspråk på statsministerposten tydligen har en annan inställning och behandlar grundläggande frågor om svenska folkets säkerhet på det här sättet. Särskilt när vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger hon.
”Den fajten tar vi gärna”
Sverigedemokraterna svarade efter Moderaternas utspel att man anser att det vore olämpligt att göra riksdagsvalet i höst till en folkomröstning om Nato. Enligt Patrik Öhberg är det dock intressant att frågan kommit upp på agendan inför valet.
– Det har har ju inte varit en valfråga som varit så het på agendan. Helt plötsligt är den superhet. Det är också ett sätt för Moderaterna att bryta sig loss och äga frågan. Annars kommer regeringen helt att äga agendan fram till valet, säger han.
Pierre Schori, socialdemokrat och Nato-motståndare, kommenterar frågan om att äga agendan inför valet så här:
– Det är alltid regeringen som äger frågan ytterst. Men om Ulf Kristersson vill gå in i valbåset med atombomben och Nato i fickan så varsågod. Den fajten tar vi gärna, säger han.
Han är kritisk till moderaternas utspel.
– Det är på alla sätt fel signal och fel politik att göra ett tvärt lappkast i säkerhetspolitiken. Att förorda att man går in i en kärnvapenallians och binder upp oss till deras beslut. Vi har ju 20 års erfarenhet från det i Afghanistan som visar hur fel det är, säger han.
– Man kan ju börja med att utvärdera varför gick man in med Nato i Afghanistan och vad ledde det till? Vilka slutsatser drar man av detta?
Förbereder inför ansökan
Enligt Ulf Kristerssons debattartikel tillsätter Moderaterna nu ett eget kansli i riksdagen ”som tillsammans med extern utrikes- och säkerhetspolitisk expertis förbereder allt det som kommer att krävas inför en ansökan.”
Patrik Öhberg säger att det inte ovanligt att ett parti gör olika förberedelser inför ett eventuellt maktskifte.
– Man har en slags äntringsstyrka. Det var samma sak när alliansen tog över makten, där hade man långt innan förberett, så att det bara ska vara att trycka på knappen när man väl är på plats, säger han.
– Att förbereda sig inför ett eventuellt maktövertagande är inte särskilt unikt. Om man tror att man kan vinna och man är det största oppositionspartiet, så är det nästan lite oansvarigt att inte förbereda sig på något sätt.
Hur mycket är det tillåtet att förbereda?
– Det finns inga regler. När sossarna ansökte om medlemskap i EU, eller EG som det hette då, brukar man lite elakt säga att det gjordes i en fotnot i den ekonomiska budgeten. Det var ett led i den ekonomiska krisen att vi behövde EG för att få stabilitet. Det var inte väl förankrat eller diskuterat, säger Patrik Öhberg.
– Sedan ledde det också fram till en folkomröstning. Socialdemokraterna var splittrade i frågan och istället för att utmana de som var emot löste man ut den interna konflikten genom en folkomröstning. Det är väl det närmast jämförbara med det som sker nu. Men i det fallet hade socialdemokraterna ju borgarna med sig. I det här fallet har sossarna inte vänt, så det blir svårare för moderaterna att få igenom.
I debattartikeln skriver moderatledaren också att man håller tät kontakt med Finland och viktiga Natoländer. Om det innebär att de förhandlar med andra länders regeringar skulle det vara att gå utanför sina befogenheter - att sköta utrikespolitiken är regeringens uppdrag. Men enligt Patrik Öhberg är det i sin ordning så länge Moderaterna är tydliga med i vilken roll de tar kontakt.
– Det beror på hur kontakten ser ut. Problemet är om man uttalar sig i regeringens namn. Om man låtsas vara företrädare för landet. Att man har internationella kontakter och snackar är bara normalt politiskt liv. Det är mer problematiskt om man försöker göra sig till representant för Sverige. Jag vet inte hur kontakten har sett ut, men Finland har ju rätt god koll på svensk politik så det borde inte ge utrymme för missförstånd.