Hård kritik mot regeringens arbete mot ekonomiskt våld
Bild: Janerik Henriksson/TT (redigerad)
Dagens ETC
Den som utsätts för ekonomiskt våld får i dag undermåligt stöd från samhället. Och inte bara det – myndigheterna görs ofrivilligt delaktiga i ekonomiskt våld. Regeringen får allvarlig kritik i en ny rapport från Riksrevisionen.
Varken regeringen eller ansvariga myndigheter har gjort tillräckligt för att stoppa ekonomiskt våld i nära relationer, enligt rapporten som Riksrevisionen släppte på torsdagen. Och det handlar inte bara om att myndigheter brister när det gäller att skydda dem som utsätts, granskningen visar också att flera myndigheter själva identifierat att de, ofrivilligt, bidragit till våldsutövande. Ett exempel som tas upp i rapporten handlar om underhåll för gemensamma barn.
– Där finns i dag via vissa bestämmelser i socialförsäkringsbalken möjlighet att utnyttja lagstiftningen för att förhindra och fördröja utbetalning av underhåll. Det möjliggörs av en skrivning i lagen, säger Ludvig Stendahl, revisor och projektledare för rapporten.
Ludvig Stendahl.
Han tror att problemen kan vara större än vad man vet i dag.
– Vi tror att många myndigheter inte analyserat riskerna från första början, att man inte sett på det från det perspektivet. Det finns en risk att problemet är större än vi sett i den här granskningen, säger han.
Svårt att känna igen våld
Ekonomiskt våld är att ta makten över någon annans ekonomi, eller att utnyttja och förstöra personens tillgångar. Minst var åttonde kvinna i Sverige har utsatts för ekonomiskt våld av en partner.
Både regeringens styrning och arbetet i lagstiftningsprocesser får allvarlig kritik. Det handlar bland annat om att regeringen inte tillräckligt tydligt har integrerat perspektivet ekonomiskt våld i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och att man inte tydliggjort för myndigheterna att de ska jobba med frågan.
Flera myndigheter berörs av frågan om ekonomiskt våld. Polisen är en av de centrala aktörerna där riksrevisionen hittat brister. Viktor Elm-Schulin, revisor och en av rapportförfattarna, säger att det finns flera hinder för att polisen ska kunna utreda det ekonomiska våldet som en del av våldet i en nära relation.
– Det är svårt att utreda brotten som fridskränkning, det är egentligen bara skadegörelse som har en tydlig koppling till ekonomiskt våld. Vi ser också att det behövs kunskap brett inom polisen för att förstå att det är våld man har att göra med. Arbetet med våld i nära relationer har i hög grad varit fokuserat på fysiskt våld, säger Viktor Elm-Schulin.
Viktor Elm-Schulin.
Svårt att få hjälp
Enligt Riksrevisionen är både skyddet mot att utsättas för ekonomiskt våld och stödet efter utsatthet i dag undermåligt. Exempelvis är det enkelt för en våldsutövare att ta kontroll över en närståendes ekonomi.
Samtidigt kan olika civilrättsliga processer utnyttjas för att utöva ekonomiskt våld efter avslutad relation – så kallat eftervåld – och möjligheterna till juridisk hjälp i de situationerna är begränsade. Ett exempel är att förhala bodelningen och på så sätt låsa upp den utsattes kapital i bostaden. I dag saknas en bortre gräns för hur lång tid en bodelning får ta.
– Det gör att det kan ta flera år i värsta fall. Det innebär också ofta höga advokatarvoden. Eftersom det är så utdragna komplicerade processer behöver man ofta en advokat som företräder en, och då springer kostnaderna iväg. Det är inte alla som har råd att betala en advokat heller, vilket kan göra att man ger sig i bodelningen och inte får det man egentligen har rätt till, säger Ludvig Stendahl.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
