Under tisdagen meddelade Skolinspektionen att man dragit in tillståndet för el- och energiprogrammet på det Västsvenska gymnasiet i Göteborg. Detta innebär att utbildningen upphör från och med 1 juli i år.
Trots att Skolinspektionen skickat ut flera varningar och åtgärdspunkter till skolan kom beskedet som en chock för friskolans rektor och ägare Jörgen Frohm.
– Vi har gjort allt vi kan. Jag kan inte se det här som något annat än illvilja, säger han.
Elever stod utan praktikplatser
Västsvenska gymnasiet är, enligt egen utsago, en icke-vinstdrivande friskola som startade år 2017. Sedan läsåret 2021 erbjuder man både yrkesförberedande studier och introduktionsprogram för obehöriga elever som vill nå högre studier eller få arbete efter gymnasiet.
Att man nu förlorar tillståndet för el- och energiprogrammet bygger framför allt på två åtgärdspunkter.
Första kravet omfattar det arbetsplatsförlagda lärandet (Apl). Enligt detta har alla introduktionsutbildningar, så som el-och energiprogrammet, en skyldighet att få fram praktikplatser till elever under utbildningens gång. Något som skolan misslyckats med, enligt Skolinspektionen.
– Går man en elutbildning måste man få erfarenhet av hur det är att jobba med elektricitet på en arbetsplats, säger Fia Rosholm från Skolinspektionen som varit utredare i ärendet.
För få undervisningstimmar
Det andra kravet handlar om elevernas tillgång till undervisningstimmar. Elever som läser introduktionsprogram i gymnasieskolan är berättigade 2430 undervisningstimmar under ett treårigt program.
Västsvenska gymnasiet har endast uppfyllt 2130 av dessa, enligt Fia Rosholm.
Själv menar Jörgen Frohm att de 300 timmarna som saknas, handlar om en ”bugg” i den digitala skolplattformen.
Fia Rosholm har varit i kontakt med it-företaget och hävdar motsatsen, att detta visst är något man tagit hänsyn till när man slagit ut antalet undervisningstimmar.
–Vi har intervjuat både elever och personal över en lång tid samt fått in annat underlag om elevernas undervisningstid. Det är också det vi bygger vårt beslut på.
”Måste ha en buffert”
Skolinspektionen har bedrivit en så kallad riktad tillsyn. För att göra detta ska det finnas signaler om missförhållanden på skolan. Enligt Fia Rosholm hade inspektionen fått in flera uppgifter och varningsflaggor om skolan innan man började utreda ärendet.
–En del av uppgifterna kom från vår enhet för ekonomisk granskning. Där hade man upptäckt att det fanns mycket pengar i skolan som inte gick tillbaka in i verksamheten.
Enligt skolans senaste årsredovisning för 2022–2023 låg nettoinkomsten strax över 37 miljoner kronor och med en vinstmarginal på 16 procent – det vill säga 5,9 miljoner kronor.
Jörgen Frohm menar att pengarna så småningom kommer att gå tillbaka till verksamheten.
– De ligger i ett separat bankkonto som tillhör skolan och ska användas för att rusta upp skolan. Alla tror att alla snor pengar från staten. Men så fungerar det inte. Vi måste ju ha en buffert om något går åt helvete!
Dömd för bokföringsbrott
Utöver detta är Jörgen Frohm även dömd för bokföringsbrott av tingsrätten. Något han själv påstår var en falsk faktura som råkat hamna fel. Ärendet är överklagat till hovrätten där domslut väntas komma inom kort.
Att dessa ”sammanträffanden” ska få påverka så många elevers skolgång och framtid är olyckligt, säger Jörgen Frohm.
– Barnen på vår skola befinner sig på olika platser i livet. Behoven skiftar beroende på vilka besvär de har och handlar om allt från fattigdom, utanförskap och psykisk ohälsa.
”Folk grät"
Skolinspektionens beslut nådde ledningen bara en vecka innan skolavslutningen. Det innebär att de totalt 90 elever som antingen påbörjat programmet eller blivit antagna till kommande läsår, nu är oroliga för att de ska bli utan skola i höst.
För Kusba Ahmed, som precis läst klart sitt första år på el-och energilinjen, är beskedet förödande.
–Folk grät i klassrummet och lärarna försökte hålla dem lugna. Jag har pratat med 15 till 20 personer som alla säger att de tänker hoppa av gymnasiet helt. Jag känner samma, det finns inget annat alternativ.
Bristerna ”omfattande och allvarliga”
Det är hemkommunernas ansvar att säkerställa elevernas tillgång till utbildning eller annan sysselsättning.
Fia Rosblom menar att skolor som inte drivs enligt de krav som gäller för skolverksamheten inte kan tillåtas drivas vidare. Mot bakgrund av bristernas omfattning och allvar var det inte möjligt att vänta ytterligare ett läsår för att låta eleverna hitta nya skolor.
– Vi anser att de brister som finns på el- och energiprogrammet är så omfattande och så allvarliga så att det inte är lämpligt att eleverna påbörjar ett nytt läsår på skolan.
