Strax över tre år har gått sedan Spotifygrundaren Daniel Ek investerade en miljard kronor av sin personliga förmögenhet i AI-bolaget Helsing och tog plats i styrelsen.
– Europa har en storslagen öppning att vara ledande i att bygga dynamiska AI-system som är designade etiskt, transparent och ansvarsfullt, förklarade han i en sällsynt kommentar.
Streamingbaronen är fåordig om satsningen och sin ledarroll. Men pengamässigt har det hela visat sig vara en toppeninvestering: Helsing har slagit rekord för insamlade stålar under kapitalrundor och ökat flera gånger om i värde.
2021 var värdet cirka fyra miljarder kronor. I slutet på 2024 värderades Helsing AI till mer än fjorton gånger så mycket – strax över 57 miljarder kronor. En beväpnad enhörning som bara verkar ticka på.
Rysslands invasion av Ukraina och den globala kapprustningen inom försvar och AI är två trender som eldat på framgångssagan. Gripen-tillverkaren Saab är en av storinvesterarna som utvecklar ett allt närmare samarbete med Helsing, som just nu alltså utgör ett av Europas allra största AI-bolag.
Och produkten som säljs är militär AI-mjukvara och relaterad hårdvara.
Krigs-AI för informationsövertag
Med hjälp av AI-verktyg ska europeiska demokratier bli effektivare när det gäller att behandla data och fatta beslut. Det är så Helsing pitchar sin affärsidé som bland annat innebär att sätta smarta sensorer på dumma system, vapen och fordon som saknar de instrumenten som krävs för att i realtid samla in och skicka vidare data.
Allt paketeras och sätts ihop i minimalistiskt designade gränssnitt som är enkla att förstå och som går att komma åt från datorer så väl som mobila enheter.
Ostrukturerad information förvandlas till ett informationsövertag genom visualisering. Osynliga hot kan identifieras och oskadliggöras genom att Helsings program känner igen mönster i data från källor som kameror, ljus- och värmekänsliga sensorer och radar. Kaotiska slagfält och krigszoner blir begripliga. Dumma vapen blir smarta och kan skada och döda med ökad effektivitet.
Snällt bolag i en grym värld?
Helsing lovar att bara sälja sina produkter till goda demokratier som möter högsta möjliga etiska standard. Ett snällt bolag i en elak och grym bransch; man vill sticka ut jämfört med konkurrenter som Palantir, säkerhets- och techbolaget vars vd inte kan sluta skämta och skratta offentligt om att de bokstavligen dödar sina fiender.
Det är den liberala demokratin med yttrandefrihet och öppenhet som ska försvaras i sig, förklarar Helsing-grundarna i ett gammalt pressmeddelande:
”Till skillnad från auktoritära regimer har demokratiskt valda regeringar ett särskilt ansvar inför sina medborgare: teknikanvändningen behöver vara transparent och guidas av etiska grundregler som vi alla har satt. Vi tror på att designa in tillräcklig kontroll och ansvarstagande i teknologin från start”, skriver grundaren och Helsingchefen Torsten Reil.
Liberala motståndsfabriker
Tyska staten och Rheinmetall är ett urval av tunga nöjda kunder tillsammans med Airbus, Frankrike, Storbritannien, Estland och Nato. Och Helsings eldrönare HX-2 har flugit runt i 220 kilometer i timmen i Ukraina sedan krigets tidiga skede.
Numera är produktionen i full gång. Den första ”motståndsfabriken”, det Helsing kallar sina nya massproducerande vapenfabriker, är precis färdigställd i södra Tyskland. Den har redan kapacitet för att bygga 1 000 HX-2-drönare i månaden och man lovar att totalt 6 000 drönare ska skickas till fronten i Ukraina för att användas mot Ryssland.
Målet är en framtid med europeiska motståndsfabriker som kan dra upp produktionen till tiotusentals Helsing-drönare i månaden.
Framtidens vapen är lätta, tysta och kostar väldigt lite att göra.
Drönaren HX-2 drivs på el och har avancerad inbyggd artificiell intelligens som gör att den kan identifiera mål och objekt utan att en människa behöver vara inblandad eller att enheten är uppkopplad. Den kan också stå emot typer av elektronisk krigföring och hackningsförsök, och är designad för att strida mot alla typer av militära mål med en räckvidd på tio mil.
Röda linjer mot automatiska mördarmaskiner
Redan nu bedömer branschen att tekniken och infrastrukturen som krävs för att låta militär AI fatta beslut utan att en människa är inblandad existerar. En drönare kan själv identifiera och exempelvis bomba ett mål. Det är möjligt efter en snabb teknisk utveckling som urvattnat röda linjer mot automatiska mördarmaskiner.
Och även om Helsing garanterar att en människa behöver vara ”i eller nära” beslutsfattandet för en HX-2 börjar tidigare gränser att flytta på sig. Det är svårare för en enskild pilot att fatta beslut, och vara ansvarig, för en drönarsvärm som attackerar ett stort antal mål samtidigt.
För mycket information när du sitter vid stora skärmar kan innebära att du litar mer blint på det programmet säger till dig, med mindre självständighet som slutresultat. Och när AI och annan militär mjukvara möjliggör för snabbare operationer och beslutsfattande kan det vara svårt att hinna med nödvändiga verifieringsprocesser.
I ett white paper konstaterar Helsing nyligen att de flesta sätten att verifiera och säkra mjukvara är svåra eller omöjliga att applicera på AI-baserad mjukvara, och att branschen omedelbart behöver nya arbetssätt för att se till att AI kan användas säkert.
Det här är en ny artikelserie. Nästa del kommer på tisdag 25 februari. Då går Max V Karlsson på den stora techmässan.
