– Döttrarna var hemma när jag öppnade posten igår och de har rätt att slippa hitta sådant här på sitt hallgolv, skrev hon när hon delade med sig av hotbrevet på Twitter.
Dessa dödshot var inte en isolerad händelse. Trakasserier, hot och våld mot politiker och opinionsbildare har ökat de senaste åren och kvinnor är de mest utsatta. Det visar flera undersökningar som kommit den senaste tiden från bland annat Brottsförebyggande rådet och Tidningsutgivarna.
En rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beskriver läget som ett hot mot demokratin och en rapport från Svenska Journalistförbundet visar att tre av tio journalister idag undviker känsliga ämnen på grund av rädsla för trakasserier.
Annons:
Schyman: ”Löjligt”
Feministiskt Initiativ har sett en ökning av hoten varje år sedan det politiska partiet bildades år 2005 och Gudrun Schyman, som var med och grundade partiet, upplever nu en våg av hat.
– Jag tycker mig se och höra att fler får brev hem. Själv har jag varit förskonad ganska länge men nu har det kommit några med texten ”Vi vet vad du bor”, undertecknat NMR, vilket i och för sig är ganska löjligt eftersom alla vet var jag bor. Jag har ingen hemlig adress och inget hemligt telefonnummer. Jag har polisanmält och tycker det är bra att göra det så vi får en rättvisande statistik, säger hon.
Varför tror du att feminister så ofta blir måltavlor för den här typ av hot?
– I nationalisternas värld är kvinnors huvudfunktion att föda nya barn till nationen. Kvinnor sätts på piedestal som mödrar men blir berövade sina rättig-heter. Det är väldigt tydligt i både Polen och Ungern hur det som kallas familjepolitik har svängt över till detta synsätt och det går hand i hand med kraven om förbud mot abort. Feminismens syn på den fria och självständiga människan där varken kön, klass, etnicitet, sexualitet, könstillhörighet ska avgöra hur du ska bemötas i samhället är oerhört provocerande för nationalister, säger Gudrun Schyman.
Nya lagar på plats
I syfte att stävja utvecklingen presenterades en rad lagförändringar år 2016, efter att frågan utretts av Gudrun Antemar på uppdrag av regeringen. En av de som satt med i utredningen är Lawen Redar, som i dag är gruppledare för Socialdemokraterna
i riksdagens kulturutskott.
– Resultatet av utredningen blev att alla straffrättsliga gärningar som ofredande, olaga hot med mera, ska bli gärningar som teknikneutraliseras samt att nya lagar ska införas i brottsbalken. Kriminaliseringen har genererat fler domar men vi är fortfarande långt ifrån att vara i mål, säger Lawen Redar som själv får utstå hot.
– Jag har försökt trappa upp arbetet med att synliggöra SD:s principprogram och kulturpolitiska agenda. Det har gjort att jag mottar en hel del rasistiska mail, att man lägger upp bilder på mig på SD:s instagramkonto samt att jag fått motta ett och annat brev hem, säger hon.
Kräver ytterligare åtgärder
En av de expertorganisationer som arbetar med dessa frågor är Institutet för Juridik och Internet. Deras chef, Ängla Eklund, tycker att lagändringarna som skedde efter Antemar-utredningen har varit bra, men att det fortfarande finns många luckor – inte minst med tanke på de demokratiska problem som hoten utgör. Bland annat vill hon se en utveckling av det som kallas ”brott mot medborgerlig frihet”, det vill säga femte paragrafen i brottsbalkens 18 kapitel.
– I de fall som domstolen har tillämpat paragrafen, vilket är sällan, så har de sagt att det skulle förutsätta någon större form av demokratiinskränkande åtgärd än att rikta hot mot enskilda journalister. Vi vill att det utreds huruvida den går att tillämpa större, så att alla hot mot journalister, opinionsbildare, myndighetsanställda och politiker kan utgöra detta brott, om syftet är att påverka deras demokratiska uppdrag, säger Ängla Eklund.
