– Jag ser avtalet som en total underkastelse och det är helt på USA:s villkor. Jag ska ärligt säga att jag inte kan se hur det ska vara bra överhuvudtaget – ett avtal som löper över tio år och ger USA möjligheten att fritt bestämma hur de ska använda svenskt luftrum och vatten.

Schyman lyfter också risken för att USA kommer vilja förvara kärnvapen i Sverige, något som regeringen gått ut med att de inte vill tillåta, även fast det inte står något i avtalet om att kärnvapen inte får förvaras i Sverige. 

Det största problemet som hon ser är själva hanteringen av avtalet och medlemskapet i Nato. 

– Det är ett hån mot demokratin. Inför Nato-anslutningen gavs ingen möjlighet till offentlig diskussion, det hastades fram, säger Gudrun Schyman, och tillägger:

– Vi har sett en gigantisk förändring i militarisering som bara dundrar på, det finns väldigt lite opposition, miljarderna rullar ditåt i sällan skådad takt. 

Kräver folkomröstning

Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet vänder sig emot förslaget som alltså röstas om på tisdag. V har också vädjat att Socialdemokraterna också ska säga nej. Gudrun Schyman vill att frågan återremitteras för konsekvensanalys och ställer krav på folkomröstning. 

– Hela den säkerhetspolitiska diskussionen har kantats av ett förakt för demokratin, säger Gudrun Schyman och tänker tillbaka på diskussionerna inför Sveriges medlemskap i EU på 90-talet. Inför folkomröstningen hade det pågått en större diskussion med debatter och studiecirklar.  

På den tiden var Schyman partiledare för Vänsterpartiet som stod på nej-sidan. 

– Men vi accepterade beslutet eftersom det hade en folklig förankring. Även om det inte gick som vi ville fanns det respekt för att det hade gått schysst till. 

DCA-avtalet har inget med Nato att göra, utan är ett avtal mellan USA och enskilda länder på USA:s initiativ. USA har tidigare tecknat samma avtal med våra grannländer med lite olika innehåll. Regeringen har motiverat beslutet att skriva på DCA-avtalet med att de vill se en amerikansk närvaro under en längre period för att möjliggöra stöd före eller i ett tidigt hotande skede. 

– Det är stabiliserande och tröskelhöjande för vår region, har ​försvarsminister Pål Jonsson (M) tidigare svarat Dagens ETC.

”Ingen information”

I Simrishamn, där Schyman bor, förväntas det bli en USA-bas i Ravlunda på en plats som redan används för militära övningar, belägen vid en vacker strand som många brukar campa på, berättar Schyman. 

Som lokalpolitiker i Klimatinitiativ Simrishamn har Schyman försökt ta upp vad USA-basen kan komma att innebära för Simrishamnsborna. 

– Jag har tagit upp frågan i kommunfullmäktige och möttes av stumhet av kommunledningen som sa att det inte är på deras bord. Det har inte kommit någon information om hur Simrishamnsborna kan påverkas av militärbasen, vi har inget att säga till om och många är upprörda. 

Bedrövlig utveckling

Gudrun Schyman har intresserat sig för fredsfrågor sedan 80-talet. Utvecklingen som Sverige har gjort, från alliansfrihet till medlemskap i Nato och att vara på väg till ett DCA-avtal, beskriver hon som bedrövlig. 

– Sverige hade en position av alliansfrihet som gav oss möjlighet att ställa krav på diplomati och dialog som alternativ till militarisering som är en återvändsgränd. Idén om krig som ett sätt att lösa konflikter måste vi lämna. 

Regeringen har motiverat Nato-medlemskapet och DCA-avtalet som att det ger större trygghet för Sverige, något Gudrun Schyman inte alls är enig med. 

– Jag ser det snarare som att det leder till ökad osäkerhet. Nu kan Sverige bli ett mål i krig. Många vill måla upp hotbilder mot Sverige som om vi nästan befann oss i krig,  men jag ser det inte som särskilt relevant, säger Gudrun Schyman som tillägger att hon känner sig ensam i sin röst för fred. 

– Det är svårt att vara fredsaktivist i dag, sammanfattar hon.