Det handlar om så kallade jordartsmetaller, flitigt använda i dagens tekniksamhälle. De används inom avancerad elektronik, som fiberoptisk kommunikation i smarta telefoner, TV och USB-minnen. Men även inom miljövänlig teknik, som i vindkraftverkens generatorer.
I dag står Kina för 95-97 procent av världsproduktionen men under senare år har landet minskat sin världsexport. För att säkra försörjningen pågår det undersökningar över hela världen, som Ryssland, Kanada och Australien. Även i Sverige, i maj 2013 beviljades gruvbolaget Tasman Metals så kallad bearbetningskoncession, ett undersökningstillstånd, för Norra Kärr.
Borrningar för forskningsprojekt
Flera provborrningar har nu genomförts på platsen, senast i somras. Fast Henning Holmström, vd för Tasman Metals, vill inte kalla det provborrningar, utan geotekniska- och geohydrologiska borrningar. Dessa avslutades för en dryg vecka sedan.
”Vi kommer dock att fortsätta med en del borrningar framöver, dock inte för vår egen del, utan för ett europeiskt forskningsprojekt, Eurare”, svarar Holmström på mejl.
Enligt Holmström har man bara kommit en bit på vägen, mycket jobb återstår.
”Prövningar genomförs och beslut fattas av experter på en rad olika oberoende myndigheter och domstolar. Om vi får ett positivt besked att starta gruva i Norra Kärr innebär det att alla experter är överens om att projektet uppfyller samtliga krav. Ett av dessa krav är att projektet inte utgör någon risk för Vätterns vatten. ”
Han skriver också:
”Vi skulle naturligtvis inte heller satsa över 50 miljoner kronor på ett projekt som skulle påverka Vättern, eftersom vi självklart förstår att vi då inte kommer att få något tillstånd. Det borde egentligen alla förstå.”
En gruva kan vara igång inom fyra år, tror Holmström:
”En gissning mellan tummen och pekfingret är att mineralbrytningen kan komma i gång 2018” skriver han.
Växande protester
Motståndet är dock omfattande. Och växande, enligt Jan Andersson, medlem i aktionsgruppen Rädda Vättern och ansvarig för miljöfrågor på Visingsörådet.
– Nu är det 50 000 människor som har invänt mot gruvan. Ju mer det här uppmärksammas desto mer kommer motståndet att öka.
I slutet av juli kedjade ett tiotal aktivister fast sig i en av borrmaskinerna i Norra Kärr. Polis tillkallades men aktionen avlöpte utan bråk.
Om det blir en gruva i Norra Kärr blir det som ett dagbrott; man bryter i öppen mark och inte i tunnlar nere i marken. Ett ”par, tre golfbanor” stort enligt Tasman Metals.
Problemet är restprodukten som kommer av verksamheten, eller avfallet. För att urskilja den åtråvärda jordartsmetallen ur den brutna malmen används olika kemikalier, som svavelsyra. Avfallet måste lagras på något sätt och det gör man i ett stort sandmagasin, en stor damm som är större än själva dagbrottet.
– Man maler gruvmassan och gör det till en smet, där mineralerna ska lakas ut. Sen ska sanden magasineras någonstans, och det blir i stora magasin som riskerar att läcka. Och då läcker det ut i vattenområden som har med Vättern att göra, säger Jan Andersson.
– Avfallet ska magasineras så länge gruvverksamheten pågår.
Vätterns vatten, där vi hämtar vårt dricksvatten, är med andra ord allvarligt hotat vid en gruvverksamhet menar Rädda Vättern. Gruvan beräknas vara verksam i minst 20 år. Miljöpartiet i Jönköping är starkt emot planerna, avfallet kan komma att behöva lagras i hundratals år menar MP:s Margareta Sylvan.
Jan Andersson menar att en gruva i Norra Kärr skulle innebära ”en total miljöförstöring i hela området.”
– Vi kräver att hela Vättern ska skyddas som ett riksintresse, säger Jan Andersson.
Överklagat
Henning Holmström skriver att han förstår att det finns en oro, men han menar också att okunskapen är stor:
”Att folk är rädda om och värnar Vättern har jag full förståelse för. De som påstår att projektet är en fara för Vättern är emellertid dåligt pålästa. Om man tar sig tid och sätter sig in i ämnet så framgår klart och tydligt av alla undersökningar och prövningar att en gruva i Norra Kärr inte utgör någon fara för Vättern.”
Rädda Vättern och Visingsö-rådet kämpar vidare mot gruvplanerna, de senare har överklagat regeringens godkännande av bearbetningskoncession, till Högsta förvaltningsdomstolen. Rådet har fått beskedet att ett besked bör komma i början av september.
De hyser dock inga stora förhoppningar om en seger.
– Vi misstänker att de kommer att gå på regeringens linje och sedan hänvisa till EU-domstolen. Går det till EU-domstolen så tar det tid. Innan det kan man inte fatta några avgörande beslut, säger Jan Andersson.
Tror du att det blir en gruva i Norra Kärr?
– Nej, jag tror inte det. Den slutgiltiga miljöprövningen har inte skett ännu och fler överklaganden kommer. Ju längre tiden går med ansökan ju mer information och klarhet i vad gruvan innebär får vi. Jag tror att myndigheterna får upp ögonen mer och mer.
Thomas Jokiniemi
Vad tycker politikerna i Jönköping?
Den planerade gruvbrytningen i Norra Kärr engagerar Jönköpings lokalpolitiker. De flesta är kritiska, men Moderaterna tycker att det är för tidigt att ta ställning. Frågan är om partierna ens kan påverka.
– Som lokalpolitiker har vi dessvärre inte mycket att säga till om.
Det säger kommunalråd Ann-Mari Nilsson (C), vars parti är emot gruvbrytningen:
– Centerpartiet säger nej till gruvbrytning i Norra Kärr. Vi är inte principiellt emot allt vad gruvbrytning heter men vår uppfattning är att det innebär en för stor risk att bryta mineraler i omedelbar närhet till Vättern, säger hon.
Också Miljöpartiet säger nej till ett dagbrott i Norra Kärr.
– Vi är emot det. Det är ju tänkt som ett dagbrott och det blir oerhört stort om man ska bryta 1,5 miljon ton malm. Många tror ju att man kommer att återställa marken efter brytningen men så är det inte. Dammar med restprodukter, som tungmetaller, kommer att ligga kvar i hundratals år och sådana dammar läcker, det gör alla dammar. Det som är otäckt är ju att dammar ibland brister och då rinner det ut i Vättern. För oss i MP är det självklart att vi inte ska ha någon gruva i Norra Kärr. Vi måste värna dricksvattnet, säger Margareta Sylvan (MP).
”I dagsläget nej”
Också Socialdemokraterna är kritiska, men stänger samtidigt inte dörren helt för en framtida gruvbrytning i området.
– Vi har efter moget övervägande kommit fram till att det i dagsläget inte finns skäl att säga ja till ett dagbrott i Norra Kärr, säger kommunalråd Elin Rydberg (S).
Hon menar att det i framtiden kan finnas moraliska och etiska skäl att ompröva beslutet.
– Vi kan inte ha en livsstil som förutsätter jordartsmetaller och samtidigt säga att gruvbrytning är så farligt att det inte ska ske i Sverige utan helst långt bort i fattigare länder.
Inget besked från (M)
För att partiet i framtiden ska säga ja till gruvbrytning kräver man att lagstiftningen förändras så att större ansvar läggs på den aktör som ansvarar för gruvdriften, och att opartiska miljökonsekvensbeskrivningar visar att dricksvattnet och miljön tryggas.
– Eftersom det inte är uppfyllt säger vi i dagsläget nej till gruvbrytning i Norra Kärr, säger Elin Rydberg.
I väntan på en sådan miljökonsekvensbeskrivning ger Moderaterna inget besked alls om hur man står i frågan:
– I stunden tycker vi ingenting eftersom vi de facto inte vet om det är aktuellt med en gruvbrytning. Om de går vidare så ska det göras en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Då får man granska och ta ställning till det. Innan man har fakta på bordet tycker vi att det är ganska meningslöst att spekulera i olika saker, säger Bert-Åke Näslund (M), förste vice ordförande i miljönämnden.
Frågan är dock hur mycket våra lokalpolitiker egentligen kan påverka huruvida det blir något dagbrott i Norra Kärr.
– Som lokalpolitiker har vi dessvärre inte mycket att säga till om. Kommunen är remissinstans och som sådan är det ju väldigt viktigt att vi lyfter fram alla aspekter och vilken påverkan en eventuell gruvbrytning har, säger Ann-Mari Nilsson (C).
– Det är klart att vi måste kunna ha en pådrivande effekt på rikspolitiken. Vi måste ju gå ut och bedriva opinion, säger Margareta Sylvan (MP).
Hanna Eklöf
hanna.eklof@etc.se
